• Amningsproblem
  • Såriga eller infekterade bröstvårtor
  • Mjölkstockning
  • Mastit - bröstinflammation och bröstinfektion
  • Bröstböld
  • Andra orsaker till smärtor i brösten
  • Varför skriker barnet vid bröstet?
  • För lite mjölk
  • Favoritbröst
  • Opererade bröst
  • Bröstvårtornas utseende
  • Om barnet är snorigt eller täppt i näsan
  • Vart kan jag vända mig vid problem?



  • Amningsproblem

    I början när man kommer hem så råkar många ut för en del amningsproblem. Misströsta inte kommer man bara igenom den första jobbiga tiden så brukar belöningen komma i efterhand. Det kan vara kämpigt och man behöver stöd av sin omgivning för att se till så mamman får den lugn och ro som behövs vid de här tillfällena.

    Felaktig amningsteknik är den vanligaste orsaken till bröstkomplikationer såsom sår på bröstvårtor, mjölkstockning, mastit och bröstböld. De här komplikationerna hänger ihop:
    Felaktig amningsteknik ger såriga bröstvårtor och smärtan orsakar dålig tömning av bröstet, vilket i sin tur kan leda till mjölkstockning. Såren kan bli infekterade och är en väg för infektioner i det mjölkstockade området i bröstet. Stockning och bakterier kan tillsammans ge infektion, mastit. Om infektionen får utveckla sig, ger det smältning av vävnaden och eventuellt uppstår det en varfylld böld.

    Marcus 1dag gammal får mat på BB

    Tillbaka





    Såriga eller infekterade bröstvårtor

    När du börjar amma är det lätt att få små blåsor eller sprickor på och runt bröstvårtan. Det är helt naturligt i början av en amning eftersom slitaget är ovant för kroppen. Men små blåsor kan bli större och ömmare. Problemet är att smärtan hindrar den reflex som gör att brösten töms. Då suger barnet ännu hungrigare och det gör ondare. En ond cirkel har uppstått.

    Låt bröstvårtorna lufttorka. Smörj in dem med bröstmjölk. Mammans händer måste vara rena när hon rör vid bröstvårtan. Däremot ska man inte tvätta bröstvårtan med tvål och vatten, eftersom huden då blir torr och spricker lättare. Ett annat tips är att ge dem det bröstet som gör minst ont först och när de sugit de första glupska tagen så byt över till det onda bröstet. Det finns så kallade amningsnappar man kan ta till i extra besvärliga fall men dessa har en fara med sig också. De gör så att barnet inte kommer åt att tömma alla kanalerna och då kan mjölkstockning uppstå. Försök därför smyga ut amningsnappen efter en liten stund närbröstvårtorna har blivit lite uppmjukade.

    Om sår har uppkommit på bröstvårtan kan det ta ett tag, ibland några dagar, innan de är helt läkta. Infekterade sår tar längre tid. Blöder man och har mycket ont så kan man någon gång i stället mjölka ur det såriga bröstet och ge barnet mjölken med sked, eller kopp. Det är viktigt att brösten töms ordentligt.

    Undvik flaska om det är möjligt. Nappflaskor har den inverkan att barnet måste ha en annan sugteknik för att kunna äta och detta kan förvirra barnet. I en del fall kan någon enstaka flaskmatning medföra att barnet sedan totalt vägrar ta bröstet igen. Motståndet är inte lika tungt som i bröstet. Använder man flaska så ökar också barnets hjärtverksamhet under själva matningen

    Infektion

    Om såren inte läker och man har smärtor under hela amningen och mellan amningen kan man misstänka en infektion. Ett symtom kan vara att bröstvårtan liksom vitnar och reser sig. I första hand brukar det handla om bakterier, framför allt gula stafylokocker, men det kan även röra sig om en svampinfektion och då särskilt torsk.
    Svampinfektion kan misstänkas om man förut inte haft några problem och plötsligt får mycket såriga bröstvårtor som bränner eller kliar. Man är öm och känner det obehagligt i synnerhet under och direkt efter amning. Bröstvårtan behöver inte alltid se onormal ut vid torsk, men ibland blir bröstvårtan, vårtgården och även huden runtom röd och fjällande.

    Det kan vara mycket svårt att se skillnad mellan bakterie och svampinfektion. Odling bör tas vid långvariga besvär. Ytliga infektioner behandlas oftast lokalt med antibiotika och svampmedel i form av kräm eller salva. Även barnet kan behöva behandlas. Om barnet använder napp, måste man rengöra dessa noggrant för att undvika rundgång.

    Tillbaka


    Mjölkstockning

    Många nyblivna mammor har problem när mjölken kommer. Det tycks ta ett tag innan kroppen normaliserar produktion och transport av mjölken. Mjölkstockning kan inträffa när som helst under amningstiden men är vanligare under de första månaderna. Mjölkstockning innebär att mjölken stockar sig i mjölkgångarna. Vissa kvinnor tycks ha lättare att få mjölkstockningar än andra. Kyla, drag och väta är också riskfaktorer. Även faktorer som bygelbehåar eller andra kläder som trycker mot bröstet kan orsaka mjölkstockning.

    Brösten blir ömma och känns som hårda klossar när du tar i dem. Det gäller att få bort stockningen innan du får en infektion. Ibland blir bröstet lite rödflammigt och ömt.

    Amma ofta, ju längre uppehåll du gör mellan måltiderna desto mer mjölk hinner det att samlas. Massera området kring stockningen samtidigt som barnet suger. Så hjälper du till att lösa upp knuten. Värme är bra så ställ dig i duschen och massera brösten samtidigt. Man kan lägga lite fetvadd i BH:n. Rör armen vid bröstet. Det ökar cirkulationen. Klä dig varmt och vindtätt när du går ut och var försiktig med utomhusbad på sommaren.

    Vad kan jag göra vid mjölkstockning?

  • Försök att komma på orsaken till mjölkstockning. Rör det sig om en felaktig amningsställning, fel tag om bröstvårtan, åtsittande BH, för långa uppehåll mellan amningarna?


  • Att bröstet töms ordentligt är nödvändigt. Man ska amma som vanligt eller oftare än vanligt. Bäst är att ge bröstet med stockningen först, eftersom barnet suger effektivare i början


  • Värmelampa, värmedyna eller annan lokal värmekälla på bröstet kan göra att mjölken rinner lättare. Varm dusch över brösten eller ett varmt bad kan vara bra


  • Det är bra att massera lätt på platsen för stockningen och i dess närhet vid tömning av bröstet. Handen ska föras med raka rörelser i riktning mot bröstvårtan. Man ska aldrig klämma eller trycka. Använd gärna någon form av olja. Var lätt på handen och gör mjuka rörelser undre några minuter


  • Det är möjligt att oxytocinspray strax före amningen kan göra utdrivningsreflexen starkare och hjälpa till att lösa upp knutorna i de täppta mjölkgångarna


  • Om brösten är mycket spända och rodnade kan det vara skönt med isomslag. Lägg iskompresser på de rodnade ställena före amningen. Kylan minskar genomblödningen och svullnaden och därigenom rinner mjölken lättare


  • Amma i alternativa ställningar för att barnet ska komma åt så många mjölkgångar som möjligt. Ett sätt kan vara att inte vända på barnet när man lyfter över det till nästa barn. Ett annat sätt som kan vara väldigt effektivt är om man ställer sig över barnet på alla fyra och låter barnet suga upp och ner/bak och fram liggande under mamman, då töms kanaler som annars kan vara svåra att komma åt. Denna ställning kan kännas väldigt "fånig" men är oerhört effektiv.


  • Om smärtan är olidlig, eller om mamman har feber i mer än tre dygn så bör hon söka läkare. Mot lindrigare smärtor kan man ta alvedon tillfälligt.

    Tillbaka


    Mastit - bröstinflammation och bröstinfektion

    Om en mjölkstockning inte behandlas kan trycket i körtlarna bli så högt att mjölken pressas ut i den omgivande vävnaden. Det blir en kraftig inflammation i den mjölkstockade delen av bröstet. Området blir ömt och svullet, rodnar och blir varmt. Mammans temp och puls kan stiga. Man fryser ofta och känner sig allmänt påverkad, ungefär som en influensa. Febern är inte ett tecken på allvarlig infektion utan en reaktion på bröstinflammationen. Febern går vanligen tillbaka efter ett par dygn. Vid en okomplicerad inflammation är det onödigt med antibiotika. Man kan använda smärtstillande och febernedsättande medel.

    Tillbaka


    Bröstböld

    Infektionen orsakas av stafylokocker. Dessa bakterier kommer till mamman från barnets mun. Stafylokocker kan också finnas på BB i sängkläder och på handdukar.
    Det tar ett tag innan man blir sjuk, så andra veckan efter förlossningen är riskveckan framför andra och för allvarliga bröstinfektioner. En del av bröstet blir hårt och gör ont. Huden är röd och varm. Ibland ligger bölden djupt och är svår att känna utifrån. Mjölken i det infekterade bröstet kan bli varblandad. Besvären ökar. Mamman kan börja känna sig sjuk och ibland uppträder frysattacker och häftiga temperaturstegringar till 39-41 grader. Sök upp läkare omedelbart. Behandlas framför allt med antibiotika men i vissa fall så krävs en operation för att ta död på bakteriehärden.
    Tala med din läkare angående amningen.

    Tillbaka


    Andra orsaker till smärtor i brösten

    Åtsittande BH (framförallt bygelbehå), bärsele.

    Tillbaka


    Orsaker till varför barnet skriker vid bröstet

  • Barnet kan vara så våldsamt hungrigt at det inte kan bärga sig tills utdrivningsreflexen kommer igång, eller också kanske reflexen fungerar ovanligt långsamt
  • Barnet kanske inte är berett att suga, eller är ointresserat
  • Barnet har inte lärt sig riktig sugteknik och får inte i sig så mycket det vill. Det kan ha fel läge och tag vid bröstet
  • Barnet kan känna sig tvingat att ta bröstet
  • Barnet kanske har svårt att få luft vid bröstet eller har blivit skrämt av detta tidigare
  • Mamman använder en starkt doftande deodorant eller parfym, som barnet reagerar mot
  • Barnet behöver rapa - med det är inte någon vanlig orsak till skrik vid bröstet som man trodde tidigare
  • Barnet har vant sig att suga på flaska
  • Barnet är helt enkelt temperamentsfullt
  • Vad kan jag göra för att förebygga detta?

  • Pröva att dricka och gärna äta något före amningen
  • Det är bra om man sitter skönt och gärna lite framåtlutad så att barnet lättare kommer åt bröstet och gärna med en kudde i knät så att barnet kan ligga fritt och inte behöva hållas så hårt
  • Du kan lägga barnet vid bröstet, innan det hunnit vakna till ordentligt
  • Att inte byta blöja före amningen minskar risken att barnet ska bli upprört
  • Barnet kan vara avklätt och ligga hud mot hud hos mamman. Ta bort eventuella filtar runt barnet, annars kan det ha svårt att nå bröstet
  • Du kan mjölka ut för hand tills utdrivningsreflexen kommit igång. Du kan ha några droppar bröstmjölk i en kopp för att lugna barnet med
  • Titta på hur barnet suger. Man kan se på käkpartiet vid örat, om det suger effektivt. Barnet ska arbeta med både tunga och käke.
  • När barnet skriker är det viktigt just för stunden att lugna det - lägg inte ett skrikande barn till bröstet för det är sällan någon idé.

    Hur kan jag lugna barnet?

  • Prata lugnt, sjung, gå omkring, massera barnet lätt över ryggen, försök eventuellt ge en liten kopp med bröstmjölk som du mjölkat ur. Försök sedan att amma igen
  • Ändra amningsställning
  • Slappna av i armarna så du inte håller barnet för hårt utan med ett fast men mjukt grepp. Pappan kan eventuellt massera dina axlar och nacke under tiden om han finns tillgänglig
  • En del barn blir lugna av en del bakgrundsljud som ex en låg radio, vatten som rinner etc
  • Andra orsaker till varför barnet skriker:

  • Magont
  • Hunger, törst eller suglängtan
  • Längtan efter kontakt
  • Våt eller bajsig blöja
  • Röd stjärt
  • Kläder som stramar eller känns obehagliga
  • För lite eller för mycket kläder
  • Feber
  • Mjölken kommer för häftigt
  • Barnet reagerar på något mamman ätit
  • Tillbaka


    För lite mjölk

    För lite mjölk är den orsak som mammor själv anger oftast som orsak till avslutad amning. Ett litet fåtal procent mammor kan inte producera tillräckligt med mjölk, kanske någon procent. Oftast rör det sig inte om en biologisk orsak utan mer om oro och stress och därför är det inte omöjligt att mamman vid ett eventuellt senare barn kan amma utan problem.

    Tänkbara orskaker till att barnet får för lite bröstmjölk

  • Barnet ammas inte efter behov


  • Barnet är sjukt och suger sämre. Nästäppa till exempel gör att barnet har svårt att suga


  • Mamman är uttröttad, nedgången sjuk eller har mens


  • Barnet är för tyst och ger för svaga signaler om behov av mat


  • Vad kan jag göra?

  • Kontollera att barnet har rätt tag


  • Amma oftare och vila, äta och dricka för att själv må bättre


  • Det är viktigt att omgivningen är förstående så att en uttröttad och orolig mamma får den vilan hon behöver


  • Utdrivningsreflexen krånglar på grund av oro, trötthet, stress eller svag tillit till amningen




  • Störd utdrivningsreflex

    Om utdrivningsreflexen inte fungerar kan mjölkproduktionen inte öka. Blockeras denna så suger barnet men orkar inte tömma bröstet därför att mjölken inte samtidigt pressas ut i gångarna. Barnet suger en stund, släpper taget, suger igen och börjar sedan skrika därför att ingenting kommer. Utdrivningen, eller tömningsreflexen kan störas av oro hos mamman eller smärta och trötthet.

    Töms inte mjölkgångarna ordentligt, sjunker inte trycket i mjölkkörtlarna och stimuleringen till nybildning blir för liten. Det är viktigt att man lägger barnet rätt och att man slappnar av. Självförtroende och tro om att förmå är viktigt. Det kan ta upp till några veckor innan utdrivningsreflexen fungerar alldeles störningsfritt.

    Vad kan jag göra när utdrivningen krånglar?

  • Försök att få så mycket lugn och ro som möjligt under amningsstunden. Bädda exempelvis ner dig i sängen med barnet. Ju mer avslappnad man är desto bättre fungerar utdrivningsrflexen


  • En stunds vila före amningen är värdefullt. Man kan fortsätta vila genom att ligga ner och amma. Lyssna eventuellt på lite musik för att slappna av


  • Man kan prova på att läsa en bok under amningsstunden


  • En varm dusch på brösten kan hjälpa till att få igång utdrivningen


  • Känner du dig oroad över smärta eller är stressad när du ska sätta dig och amma så är det bättre att gå ett varv i huset och lugna ner dig innan du ens försöker sätta dig. Även om du behöver lägga ifrån dig barnet en stund för att kunna varva ner och samla kraft och mod så är detta bättre. Ett barns hungerskrik kan väcka de mest primära känslor vi har och har en god inverkan på utdrivningen. Nu pratar vi om en kortare stund under tiden man samlar ihop sina krafter.

    Tillbaka


    Favoritbröst

    Man vet inte riktigt varför händer ibland, men vissa barn favoriserar det ena bröstet. Det kan ha att göra med att mjölken rinner bättre till på det ena bröstet. Man kan pröva att lyfta över barnet till det andra bröstet medan det ligger kvar i samma ställning, åt samma håll, ibland fungerar detta bra.

    Accepterar inte barnet alls det ena bröstet kan du i nödfall låta barnet amma enbart från det ena bröstet. Då ökar mjölkmängden i favoritbröstet samtidigt som det minskar i det andra och man får förmodligen lite olika storlekar på brösten under amningsperioden.

    Du kan också pröva att ge barnet det minst attraktiva bröstet när det är som mest sömnigt exempelvis under nattamningen ibland kan barnet nöja sig under natten med det mindre populära bröstet.

    Många barn har ett favoritbröst utan att de för den skull ratar det andra bröstet. Många gånger är det ena bröstet aningen större än det andra även när man inte ammar men kan bli mer påtaglig under amningstiden.

    Tillbaka


    Opererade bröst

    Ungefär hälften av alla bröstopererade har svårigheter med att amma sina barn. Men med lite ihärdighet så kan det gå, glöm inte att det går utmärkt att enbart amma från bara det ena bröstet ifall det är möjligt. Hur bra det går varierar mycket framförallt beroende på vilken typ av operation du genomgått och hur det kirurgiska ingreppet utförts.

    Bröstförminskade operationer

    I de flesta fall behöver man vid en sådan här operation flytta vårtgården uppåt på bröstkorgen och detta orsakar att man vid en operation ofta skär av flera mjölkgångar. Om bara en liten förminskning görs kan ibland mjölkgångarna bevaras. Förr trodde man att kvinnor som genomgått bröstförminskningar inte alls skulle försöka amma på grund av att man fruktade en ökad risk för mjölkstockning på grund av de avskurna mjölkgångarna. Många lyckas idag att amma trots detta ingrepp på grund av att de resterande mjölkgångarna räcker till trots allt.

    Bröstförstoringar

    Bröstproteser läggs idag in från ett snitt under bröstkörteln eller i armhålan och placeras under bröstkörteln eller under bröstmuskeln. Med denna teknik så påverkas inte mjölkgångarna alls. De kommer att ligga i körtelvävnaden framför protesen och utmynnar oskadda i bröstvårtan. Kvinnor som gjort en bröstförstorande operation kan därför oftast amma utan påtagliga problem orsakade av operationen.

    Andra orsaker

    Om man blivit opererad i brösten av andra orsaker, ex på grund av tumörer etc. kan det variera väldigt och det beror från fall till fall vilken möjlighet man har att amma.

    Tillbaka


    Bröstvårtornas utseende

    Bröstvårtornas storlek påverkar inte dig som ammande mamma. Däremot kan barnet ha lite svårare att få grepp om vårtan är liten, platt eller invänd. Extra svårt blir det om bröstet är fyllt och bröstvårtan utspänd.
    Prova att mjölka ut lite innan du ammar. Du kan också massera en platt eller inåtvänd bröstvårta, så att den dras ut. Se till att barnet greppar runt hela vårtgården.

    Har du bröstvårtor som pekar något snett så kan det behövas en liten justering på hur du lägger barnet till bröstet när det ska äta. Pröva att flytta barnet lite utåt eller alternativ inåt för att barnet ska få det bästa greppet runt bröstvårtan.

    Tillbaka


    Om barnet är snorigt eller täppt i näsan

    Barnet kan få lite problem att suga om det är täppt i näsan. Man kan testa med att försiktigt försöka rengöra näsan inför amningen exempelvis genom att droppa lite bröstmjölk i näsan eller ett par droppar svag koksaltlösning.
    Barnets andning underlättas också om man sitter upprätt och ammar barnet, även när barnet sover bör huvudet ligga lite högre än vanligt.

    Tillbaka


    Vart kan jag vända mig vid problem?

    I Sverige finns Amningshjälpen sedan 1973. Den består av kvinnor med specialkompetens och kunskaper inom amningsområdet. Man kan komma i kontakt med någon av hjälpmammorna via både E-post och telefon. För mer information se: Amningshjälpens hemsida


  • En del BB-avdelningar har även speciell amningsmottagning för amningsproblem. Sjukvårdsupplysningen kan tala om hur det ligger till i just din del av landet.

    Barnavårdscentralen kan också ge dig information om det mesta angående amningen.

    Tillbaka





    Denna sammanställning ska inte under några omständigheter ses som någon medicinsk handbok utan enbart som en hjälp för våra medlemmar. Kontakta alltid MVC, BVC eller din läkare i första hand när du har några frågor. Kontakta gärna BabyBoom genom E-post om det finns någonting ni undrar över.
    Extra information

    Generated in 0.006 seconds in which 0 seconds were spent on a total of 2 queries. Zlib compression enabled.

    Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
    Copyright © Babyboom.nu