• Barnets näringsbehov
  • Bröstmjölkens näringsinnehåll
  • Barnets viktutveckling
  • Mammans näringsbehov
  • Överkänslig av det mamman äter?
  • Kostråd under amning



  • Barnets näringsbehov

    När ett barn ammas av en frisk välnärd mamma och får tillräcklig mängd bröstmjölk får det samtidigt tillräckligt med näringsämnen från bröstmjölken åtminstone de första 4-6 månaderna. Barnet behöver ingen annan näring än bröstmjölken. Det finns inga rekommendationer på att barn behöver vare sig ersättning eller välling om det ammas. Rekommenderad amningstid är enligt WHO 2 år där kosten bör kompletteras med fast föda efter 6 månaders ålder.

    Innehållet i bröstmjölken har hög biologisk tillgänglighet för barnet. Men halten av fettlösligt D-vitamin är låg. Den påverkas av mammans D-vitaminintag. Om mamman har otillräckligt intag och/eller om barnet inte är ute i solen tillräckligt så ökar risken för rakitis. Det gäller speciellt mörkhyade barn. Sjukdomen är sällsynt hos helammade barn, men kan förekomma. Detta är anledningen till att man bör komplettera amning med AD-vitaminer.

    Barns järnbehov ökar med åldern och i Sverige rekommenderas att barnen vid 4-6 månaders ålder börjar få smakportioner av potatis-, grönsaks och fruktpuréer, som naturligt innehåller järn och C-vitamin. Från början har mamman en depå av extra järn att ta av men den brukar vara uttömd vid den här tiden. C-vitaminet förbättrar upptagningen av järnet i kroppen.

    Linn berättar hur gott det är

    Tillbaka





    Bröstmjölkens näringsinnehåll

    En del av komponenterna i bröstmjölken bildas genom syntes i mjölkörteln medan andra bildas genom överföring från blodet. Proteiner och laktos är ett par av sakerna som bildas i mjölkkörteln och vitaminer, mineraler och fettsyror överförs via blodet.
    Den största skillnaden mellan bröstmjölk och ex bröstmjölksersättning när det gäller näringsinnehåll är att protein, laktos och salter finns i större utsträckning i ersättningen. Detta beror bland annat på att det rör sig om olika typer av protein. Den som finns i bröstmjölk innehåller exempelvis antikroppar som har betydelse för barnets infektionsskydd. Att exempelvis järnandelen är lägre i bröstmjölk beror på att det järn som finns i bröstmjölken är biologiskt tillgängligt och det behövs inte lika stora halter i bröstmjölken för att tillgodose barnets behov. Det finns inga rekommendationer på vad bröstmjölken ska innehålla eftersom den alltid innehåller rätt komponenter. Producenterna av bröstmjölksersättningen försöker på alla sätt att likna bröstmjölken så mycket som möjligt och försöker städigt utveckla tex. produkter som innehåller rätt sorts fettsyror som man vet har betydelse för hjärnans utveckling.

    Tillbaka


    Barnets viktutveckling

    De första dagarna minskar de flesta barnen i vikt från några procent till en tiondel av födelsevikten. Ett fullgånget barn är anpassat till viktförlusten och de små mjölkmängderna under de första dagarna. På tredje till femte dagen brukar ett fullgånget barn börja öka i vikt igen och nå födelsevikten vid någon eller ett par veckors ålder. Om man ammar efter barnets behov ger detta en snabbare viktökning. Därefter fortsätter normalt vikten att öka snabbt. Hur snabbt beror bland annat på barnets ålder och på barnets genetiska förutsättningar.

    Det vanliga är att ett friskt barn hela tiden följer samma viktutvecklingskanal. BVC har ett antal kanaler eller fält som är begränsade av linjer. Generellt kan man säga att om barnet lämnar sin kanal och rör sig en kanal eller rör sig en kanalbredd eller mera neråt är detta ett varningstecken på att barnet ökar för långsamt i vikt. Detta kan ha många förklaringar: barnet kan vara sjukt, det får för lite mat, det smälter inte maten eller absorberar den. Men håll i tankarna att dessa kurvor inte är ett mått i idealvikt för små barn utan är framtagna ur ett genomsnitt för bröstbarn och barn som äter ersättning.
    Bröstbarn har i flera undersökningar visat sig öka snabbt i vikt under de första månaderna för att sedan plana ut något. Deras kurvor får alltså ett något annorlunda utseende än flaskbarns. Nya viktkurvor som bättre stämmer med ammande barn håller på att arbetas fram för BVC. Man ska också bedöma barnets kliniska tillstånd och särskilt hullets tjocklek och konsistens. Detta bedöms ofta bäst på lårets insida.

    Tillbaka


    Mammans näringsbehov

    Det rekommenderade genomsnittliga behovet av energi hos kvinnor som inte är gravida med lätt fysisk aktivitet är omkring 9 200 kJ/dag (ca 2 200 kalorier). Under graviditetens sista två trimestrar anges behovet öka med 1 100 kJ (260 kalorier). Detta betyder att man i genomsnitt behöver äta ca en åttondel mer mat än vanligt.
    Ca 3 kg av viktökningen under graviditeten är fettdepåer som är avsedda att användas under kommande amning. Detta motsvarar omkring 145 000 kJ. Ca 3 kg av viktökningen under graviditeten är fettdepåer som är avsedda att användas under kommande amning. Detta motsvarar omkring 145 000 kJ.

    En kvinna som lagrat drygt 3 kg fettvävnad under graviditeten behöver vid oförändrad fysisk aktivitet äta omkring 2 000 kJ (480 kcal) extra per dag och detta anges som rekommendation för extra energiintag under amning.

    Vid amning efter 6 månader är ofta mjölkproduktionen lägre eftersom barnet äter annan mat och då blir kvinnans energikostnader för amning också lägre i motsvarande grad.

    Dessa siffror är ett medelvärde och kan skilja sig mellan kvinnor både när det gäller energikostnader för amning och hur mycket kroppsfett som används.
    Vad innebär det här i praktiken? Jo, ammande kvinnor skulle behöva äta ungefär 1/4 mer än normalt och dricka en knapp liter extra per dygn. Detta regleras ofta av sig själv eftersom aptiten och törsten ökar. Det är viktigt att det extra tillskottet inte består av tomma kalorier som socker och fett. Med hänsyn till ett ökat kalcium och proteinbehov bör man dricka motsvarande ett stort glas mjölk och äta motsvarande 20 gram ost extra per dygn.

    Järnintaget är detsamma för ammande kvinnor som annars. Eftersom menstruationen oftast utebliver i början av amningen så är järnbehovet mindre än annars. I normala fall tar barnet den näring som behövs från modern under graviditeten. Så är det också under amningen. Bröstmjölken har en förvånansvärt konstant sammansättning även om mamman är undernärd. Däremot minskar mjölkmängden.

    Tillbaka


    Överkänslig av det mamman äter?

    Ibland kan man misstänka överkänslighetsreaktioner hos barnet på grund av något mamman ätit. Sambanden är oklara och man ska inte vara för snabb med att peka ut ett visst födoämne. Man får i sådana fall söka sig fram för att finna vilka livsmedel barnet kan tänkas vara känsligt för. Ofta brukar till exempel jordgubbar, skaldjur och choklad utpekas. Det verkar som om magont hos barn i vissa fall kan bero på att mamman äter komjölksprodukter.

    En ammande kvinna blir lätt törstig och har också ett verkligt ökat vätskebehov. Vatten är alltid den bästa törstsläckaren. Man bör undivka drycker som innehåller mycket socker, färgämnen och smakämnen.

    Tillbaka


    Kostråd under amning

    På grund av förekomst av förhöjda halter av miljöföroreningar och ovarsam hantering av fisk ges följande råd angående fiskkonsumtion:

    Avstå från
    abborre, hälleflundra, ål, lake, gädda och gös. Ät inte heller lever från torsk eller lake. Undvik också helt gravad och varm-eller kallrökt fisk, främst vakuumförpackad.

    Högst en gång i månaden
    strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken, vildfångad lax och vildfångad öring från Östersjön, Bottniska viken och Vänern samt vildfångad röding från Vänern.

    Detta kan du äta
    all fisk fångad på västkusten och i öppna havet (hälleflundra undantaget). Torsk och plattfisk från Östersjön samt odlad fisk. Fiskprodukter såsom fiskbullar, fiskpinnar och sillkonserver etc.

    Skadliga mikroorganismer utgör inte så stort hot att det finns speciella rekommendationer om mat under amningen. Det kan dock vara klokt att undvika vissa livsmedel där risken för skadliga mikroorganismer är extra stor. Att den ammande mamman blir sjuk komplicerar ofta situationen när barnet är litet. Exempel på sådana livsmedel är opastöriserad mjölk, råa skaldjur och gravad fågel.

    För mer information angående kost under amning så se på Livsmedelsverkets hemsida

    Tillbaka





    Denna sammanställning ska inte under några omständigheter ses som någon medicinsk handbok utan enbart som en hjälp för våra medlemmar. Kontakta alltid MVC, BVC eller din läkare i första hand när du har några frågor. Kontakta gärna BabyBoom genom E-post om det finns någonting ni undrar över.
    Extra information

    Generated in 0.006 seconds in which 0 seconds were spent on a total of 2 queries. Zlib compression enabled.

    Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
    Copyright © Babyboom.nu