BB>Infobyrån>Gravid>Graviditet FAQ v0-v12 | v13-v25 | v26-v38 | + v39-v42 | Bra att veta  

FAQ Andra trimestern v 13-v 25

I mitten av graviditeten brukar vara den tiden som man mår som allra bäst. Den första tiden av illamående och oro är över och istället för att känna dig "lönnfet" så syns det nu även för andra att du är gravid. Under den här tiden får du också känna de första fosterrörelserna och se barnet på ett ultraljud. Håret börjar kanske glänsa och det kan "lysa" om dig.

  • Blödningar
  • Kramp
  • Bristningar
  • Kräkningar
  • Foglossning
  • Moderkaksprov
  • Fosterrörelser
  • Rh-negtiv
  • Fostervattenprov
  • Råmjölk
  • Föreliggande moderkaka
  • Tillväxthämning
  • Förändringar i kroppen
  • Träning under graviditeten
  • Havandeskapspenning
  • Tvillingar
  • Hemorrojder
  • Tänder och tandkött
  • Huvudvärk
  • Ultraljud
  • Hår, hud och naglar
  • Urinvägsinfektion
  • Högt blodtryck
  • Yrsel
  • Klåda



  • Blödningar

    Vid en riklig blödning under graviditeten ska du alltid kontakta sjukhus och under de sista tre, fyra månaderna före beräknad förlossning ska du söka läkare även vid mindre blödningar så att diagnos kan ställas. Rådgör alltid med din barnmorska även om blödningarna senare upphör.

    Hur pass allvarlig blödningen är kan bero på när i graviditeten den uppkommer och var den kommer ifrån samt hur den ser ut. En del kan ha blödningar till och från hela graviditeten medan de för andra kan betyda att det är ett missfall på gång. En blödning behöver absolut inte betyda att det är något fel på fostret.

    Om det är i början av graviditeten som blödningen uppstår så kan det vara små blödningar som kommer från livmoderslemhinnan och de är inte ett dugg hotande för fostret. Dessa beror på att slemhinnan är mer blodfylld och har lättare att blöda rent allmänt under en graviditet. En del undersökningar tyder på att risken för blödningar ökar under den period som du egentligen skulle ha haft din menstruation. Lättare blödningar kan också bero på en infektion och behöver behandling för denna. Under tiden, direkt efter eller en kort tid efter samlag kan det också uppstå en rödbrun blödning. Detta är troligtvis bara ett tecken på en ökad känslighet i livmoderhalsen. Detsamma gäller om du nyligen genomgått en vaginal undersökning.

    En kraftigare blödning kan betyda missfall särskilt om den är förenad med sammandragningar och smärtor. Blödningar kan också indikera på utomkvedshavandeskap och druvbörd.

    Får du en blödning sent i graviditeten och den är röd med färskt blod så kan det vara ett tecken på att förlossningen är nära. Är den dessutom blandad med slem så är det sannolik slemproppen som gått. Denna blödning kallas för teckningsblödning och är ett tecken på att förlossningen satt igång. Den uppkommer på grund av att livmoderhalsen börjat utvidgas.

    En blödning ska man alltid ta på allvar. Det händer i ett fåtal fall att en bit av eller hela moderkakan lossnar och då är tillståndet akut. Tänk på att vid de tillfällena du är osäker så är det alltid bästa att åka in för en koll så du slipper sitta hemma och oroa dig.

    Se även: Missfall.

    Tillbaka

    Bristningar

    90 % av alla kvinnor får bristningar under graviditeten. Vanligast är bristningar på mage, brösten och på benen och rumpan.

    Från början är de väldigt blåaktiga eller rosafärgade. Bristningarna kommer aldrig att försvinna helt men de kommer att blekas med åren tills den knappt syns längre.

    Bristningar kan också kallas för striae. Anledningen till att bristningar uppkommer är dels att den elastiska vävnaden i huden påverkas av graviditetshormonerna.

    Många kvinnor smörjer in huden med en fet kräm eller olja. Det går bra med vilken kräm som helst eller till och med vegetabilisk olja som sugs upp lätt av huden. Om huden är mycket uttöjd beror märkena på trycket på de underliggande vävnaderna som inte går att komma åt från utsidan men det kan ändå vara skönt och avslappnande om du eller din partner masserar in en fet kräm på magen.

    Tillbaka

    Foglossning

    Foglossning (bäckenuppluckring) har alla kvinnor. Men en del kvinnor känner ingenting alls av detta medan andra lider väldigt.

    Hormonerna gör så att bäckenlederna luckras upp så de fjädrar en aning när man går. Det gör de för att barnet lättare ska komma ut. Det är hormonet relaxin som redan under första trimestern påverkar fogarna mellan benplattorna i bäckenet så att de mjukas upp. Smärtorna kan börja tidigt men för de flesta så börjar det inte förrän runt vecka 18. De kan sen öka fram emot vecka 23 då det brukar avstanna på en viss nivå. Men det skiljer sig mycket från person till person. För en del kan smärtorna uppkomma senare i graviditeten och för ett fåtal även tidigare. De som drabbas oftare än andra är de kvinnor som redan innan graviditeten haft ryggbesvär eller de som i tidigare graviditeter haft besvär av foglossning.

    Ett vanligt symptom är att man har svårt att vända sig i sängen. Det kan värka ner i skinkorna, korsryggen och kommer värken från blygbenet så kan det stråla ut mot ljumsken. Du kan själv prova med att trycka på blygdbenet om det gör ont så är det från foglossningen. Men de kvinnor som drabbas värst behöver inte tänka på att trycka de känner det så väl ändå.

    Det du kan göra för att motverka foglossningen är:

  • Gör bara de rörelser som inte gör ont
  • Undvik trappor och alla andra osymmetriska rörelser
  • Låt bli att dammsuga
  • Gå långsamt med små steg
  • Gör inga häftiga rörelser


  • Det finns hjälpmedel man kan få som trochanterbälte som man spänner runt magen som stödjer bäckenet. I extrema fall kan man behöva både kryckor och till och med rullstol för att ta sig fram.

    Det kan kännas otänkbart när man har en riktig foglossning att bara tänka på att man ska klara av en förlossning. Men kroppen är en fantastisk maskin och kroppen producerar sitt eget morfin, endorfin, inför förlossningen så smärtan brukar inte inverka på förlossningen. Man orkar mycket mer än man tror när det väl är dags.

    Efter förlossningen så är 90 % av alla kvinnor helt återställda inom tre månader. Har du fortfarande problem efter den tiden så kan du behöva hjälp av en sjukgymnast för att utforma ett träningsprogram som motverkar bäckensmärtan.

    Tillbaka

    Fosterrrörelser

    De första fosterrörelserna brukar man känna runt halva graviditeten om man är förstföderska och något tidigare om man är omföderska. En del kvinnor kan känna fosterrörelser redan i vecka 13-14 medan andra inte känner av dem förrän i vecka 23. Det är mycket individuellt. Dessutom så inverkar barnets placering inne i magen på när man känner av fosterrörelserna första gången. En del barn kan exempelvis ligga och sparka inåt ryggraden på dig och då känner man inte av dem lika tydligt som när de sparkar utåt magen.

    I början kan det kännas som lite bubblor i magen eller kanske fjärilar eller små sprattlande fiskar. Lite senare blir det betydligt tydligare knuffar. Den första tiden är det inte ovanligt att man känner fosterrörelser några dagar och sen inga alls på några dagar. Det är helt normalt eftersom barnet inne i magen fortfarande har så gott om plats att det kan hitta en ny favoritplats längre in i magen.

    Fosterrörelserna är som tydligast mellan vecka 20 till 32. Barnet utför i genomsnitt 200 rörelser om dagen i vecka 20 och 375 rörelser per dag i vecka 32. Efter vecka 32 får barnet betydligt mindre plats i livmodern eftersom det fyller ut hela livmodern med sin kropp. Många kvinnor blir då lite oroliga för de ändrade rörelserna men det finns alltså ingen anledning till oro. Du känner fortfarande rejäla sparkar. Ungefär från vecka 28 kan man märka att barnet har olika vakenperioder då det sparkar mer exempelvis på kvällarna.

    Från vecka 25 bör man känna någon fosterrörelse var dag. Känner man inte fosterrörelser så bör man kontakta förlossningen så man få komma in på en undersökning för säkerhets skull. Om du lägger märke till någon betydande skillnad i barnets rörelser när du början närma dig förlossningen bör du underrätta personalen på mödravårdscentralen eller förlossningsavdelningen. Det gäller även mycket tydligare rörelser som kan vara ett tecken på stress eller för lite fostervatten.

    Du bör omedelbart kontakta förlossningen om du inte känt några rörelser alls under en sextimmarsperiod om du börjar närma dig förlossningsdatumet. Lita alltid på din egen intuition och åk in för en kontroll om det känns som om något är fel – ingen kan avgöra detta bättre än du själv.

    Tillbaka

    Fostervattenprov

    Fostervattenprov är en metod där man suger ut och analyserar en liten mängd (20ml) fostervatten.

    Alla kvinnor över 35 år blir erbjudna detta prov eftersom risken för kromosomrubbningar (ex Downs syndrom) ökar något i den åldern. Ett av 700 barn föds med Downs syndrom. För en kvinna i 20 årsåldern så är risken 1 på 1000 och när man är 40 år så ökar risken till 1 på 100 barn och vid 45 är det uppe i ca 34 barn på 100 graviditeter.

    Den största delen av dessa barn 2/3 har en mamma som är yngre än 35 men det är av den anledningen att mammor som erbjuds provet och genomgår det är 35 år eller mer och får ett val att avbryta graviditeten. Bara omkring hälften av de kvinnor som erbjuds provtagning tackar ja.

    Dessutom kan fostervattenprov ge annan viktig information bl.a.:

  • Barnets kön gör att man kan få reda på om det ärvt någon könsbunden sjukdom
  • Fostervattnets kemiska sammansättning som kan avslöja rubbningar i ämnesomsättningen
  • Om barnet har ryggmärgsbråck
  • Om barnet avsaknar storhjärna
  • Genom att mäta surhetsgraden kan man kontrollera om fostret är medtaget vilket ofta orsakas av syrebrist


  • Det är inte alla missbildningar man kan få reda på via fostervattenprovet. De flesta missbildningar kan man senare upptäcka genom ett ultraljud men långt ifrån alla.

    Provtagningen innebär en ökad risk för missfall (runt 1 %) och bör endast ta av de kvinnor som har ökad risk för att föda barn med kromosomfel eller någon ärftlig betingad sjukdom som man kan utläsa med hjälp av testet. Dessutom fördubblas risken för att barnet ska få andningssvårigheter vid födseln.

    Man tar detta prov runt vecka 14-16 och det tar ca 2-5 veckor att få svar på provet. Innan vecka 13 så är risken att det inte finns tillräcklig mängd celler för analys.

    Om tanken på att ta ett fostervattenprov och göra det ingrepp som det medför skrämmer dig så finns det alternativ:

  • I vecka 14 kan man göra ett så kallat Köpenhamnsprov (serumscreening). Detta prov innebär att man tar ett vanligt blodprov. Man analyserar sedan halterna av vissa äggviteämnen i ditt blod. Sen beräknar man utifrån detta risken för att ditt foster har Downs syndrom eller något annat kromosomfel. Provet tar runt en vecka att analysera. Om risken är förhöjd kan man i detta läge genomgå ett fostervattenprov.


  • Ett alternativ som med största säkerhet kommer att användas i framtiden är nackuppklarning. Det är en metod där man med hjälp av ultraljud i vecka 10-12 undersöker om det finns en förstoring av en vätskespalt i nacken på fostret. Detta anses vara förenat med en ökad risk för att fostret ska ha ett kromosomfel. Denna metod kommer antagligen att erbjudas samtliga kvinnor. Denna metod används också tillsammans med fostervattenprov. Visar undersökningen en förstorning av spalten så erbjuds man i nästa steg ett fostervattenprov. Utvärderingar och testgrupper finns redan nu på flera ställen i landet.


  • Fundera alltid igenom innan vad de olika svaren på proven kan betyda för just er.

  • Se även moderkaksprov
  • Tillbaka

    Föreliggande moderkaka - placenta praevia

    När moderkakan täcker livmodershalsen helt eller delvis kallas det föreliggande moderkaka (placenta praevia). Detta inträffar när moderkakan har fäst i nedre delen av livmodern istället för den övre. Den ligger då i vägen när det är dags för förlossning. Föreliggande moderkaka är en av de främsta orsakerna till en blödning efter vecka 20 och under de sista två månaderna av graviditeten. De första symptomen kan vara en blödning med klarrött blod från slidan. Tillståndet är vanligare bland omföderskor men orsaken är okänd.

    Ju större del av moderkakan som är fäst i nedre delen av livmodern desto större risk för komplikationer vid förlossningen. Moderkakan ökar inte lika mycket i vikt och storlek efter vecka 30 men livmoderns nedre del tänjs ut och blir snabbt längre. Följden blir då att moderkakan som inte är tänjbar, brister och börjar blöda.

    Det här är en allvarlig komplikation men den kan ofta diagnostiseras i god tid före förlossningen med hjälp av ett ultraljud. Visar det sig att moderkakan ligger för livmodershalsen så läggs man in på vårdavdelning och ordineras sängläge så länge som möjligt ofta fram till vecka 37 då man blir förlöst med kejsarsnitt.

    Även efter förlossningen kan det uppstå komplikationer i form av kraftiga blödningar. Man ger läkemedel för att förhindra detta så snart barnet är fött.

    Det händer ibland att man under det ordinarie ultraljudet hittar en moderkaka som sitter långt nere. Då brukar man få en ny kontrolltid för att se hur det ser ut lite längre fram. Många gånger så växer moderkakan med livmodern när den växer och täcker då inte längre livmodershalsen. Eftersom det är en så pass allvarlig komplikation så undersöker man detta så fort minsta tvekan uppstår.

    Tillbaka

    Förändringar i kroppen

    Den största förändringen under andra trimestern är att du börjar känna fosterrörelser. Dessutom kommer det att synas mer att du är gravid eftersom din livmoder ändrar form för att göra plats för fostrets tillväxt. Dina bröst kommer att förändras och venerna inne i brösten kommer att bli mer synliga. Bröstvårtorna blir större och mörkare. Relaxin gör så att ditt bäcken mjuknar och tyngden på livmodern kan göra att du får besvär av foglossningen. Lungkapacitet och hjärtverksamhet kommer sakta att öka för att tillgodose både ditt och barnets ökade behov av syre.

    Tillbaka

    Havandeskapspenning

    De som kan ansöka om havandeskapspenning är de som inte kan bli omplacerade vid arbetsmiljörisker eller där arbetsgivaren inte kan erbjuda lättare arbetsuppgifter på din arbetsplats. Till fysiskt tunga arbetsuppgitfter räknas arbete som till stor del innebär:

  • Att du måste stå en stor del av arbetstiden
  • Påfrestande ensidiga rörelser
  • Tunga lyft


  • Vill du bli omplacerad måste du anmäla det till arbetsgivaren minst en månad i förväg. Du ansöker på en särskild blankett som finns på Försäkringskassan. Till blanketten ska du bifoga moderskapsintyget.

    Man ansöker om havandeskapspenning hos försäkringskassan och man blir i så fall beviljad detta under de sista två månaderna av graviditeten men inte för de sista 10 dagarna före BF. Då får man istället ta ut föräldrapenning. Man kan bli beviljad även halv och kvart samt trekvarts havandeskapspenning förutom heldag. Havandeskapspenningen är baserad på din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och är kalenderdagberäknad, du får alltså betalningen per dag (även lördag och söndag). Det blir då din SGI delad met 365 (antal dagar per år).

    Tillbaka

    Hemorrojder

    Hemorrojder är väldigt vanligt under graviditeter och drabbar nästan varannan kvinna. För många är det första gången man drabbas. Besvär av hemorrojder ökar ofta efterhand som graviditeten fortlöper. Risken för hemorrojder beror till stor del på det ökade trycket från fostret. Ju större livmodern blir desto mer hindras återflödet av venernas blod till kroppen.

    De vanligaste symptomen är att det kommer blod och/eller slem från ändtarmen. Blödningen är ofta liten, ljusröd och uppträder i samband med att man går på toaletten. Det kliar och gör ofta ont.

    Kroppens vener ansvarar för att föra blodet tillbaka till hjärtat. Venerna i benen arbetar mot gravitationen. Till sin hjälp har venerna klaffar som stängs mellan hjärtslagen för att förhindra att blodet flyter tillbaka. Ett åderbråck uppstår när en klaff försvagas och ökar trycket på andra klaffar, vilket gör att blodet stagnerar. Hemorrojder är en form av åderbråck i vävnaderna i och omkring ändtarmen. Det uppkommer på grund av den ökade blodtillförseln till underlivet och din livmoder. Blodkärlen svullnar lätt upp och det blir till små knutor.

    Vad kan jag göra?

  • Se till att hålla magen i lag och ät mycket fibrer så du undviker att bli bli förstoppad. Förstoppning är ofta en utlösande faktor till hemorrojder.
  • Varma bad kan öka blodcirkulationen och det är bra
  • Försök att ligga ner istället för att sitta eller stå. När du står eller sitter så trycker livmoderns tyngd mot ändtarmen.
  • Ta inte i när du är på toaletten
  • Motionera
  • Drick mycket vatten


  • Det finns salvor man kan köpa receptfritt på Apoteket exempelvis Xyloproct, rådgör med din barnmorska eller läkare innan behandling med medicinering.

    Hemorrojder som uppstår under en graviditet kan gå tillbaka spontant efter en förlossning när trycket från buken släpper. Detta kan dock ta ett par veckor.

    Tillbaka

    Huvudvärk

    Om du i vanliga fall brukar drabbas av migrän så kan det hända att den blir lindrigare under en graviditet och i vissa fall kan den försvinna helt under den här tiden. Huvudvärk under graviditeten beror ofta på spänningar i nacken och hals. Då känns värken över pannan och i bakhuvudet.

    Undvik huvudvärkstabletter som innehåller acetylsalicylsyra som ex. Treo och Bamyl (särskilt i början och i slutet av graviditeten eftersom de kan ge upphov till ökade blödningar). Undvik dessa huvudvärkstabletter helst helt. Måste du ta huvudvärkstabletter överhuvudtaget så ta istället sådana som innehåller paracetamol som ex. Alvedon. Använd bara tabletter i nödfall. Träna istället avslappning för att lindra besvären. Annat som kan hjälpa mot huvudvärk är att äta regelbundet och dricka mycket vatten samt att sova tillräckligt.

    Besvärande huvudvärk kan ibland uppstå vid blodtrycksförhöjning ex i samband med havandeskapsförgiftning men det är främst i slutet av graviditeten som man brukar råka ut för den komplikationen.

    Tillbaka

    Hår, hud och naglar

    Hår och naglar växer och blir både vackrare och starkare, det är den ökade blodcirkulationens förtjänst. En del kvinnor kan få hårväxt på andra delar av kroppen också, det är kanske inte lika välkommet. Under graviditeten tappar man inte lika mycket hår som man normalt gör annars. Detta kan innebära att man tycker att man tappar enorma mängder efter graviditeten. Men det är alltså hår man normalt skulle ha tappat om man inte vore gravid som kan ramla av, ibland i stora tussar.

    Huden blir ofta lite rosigare och till och med eventuella rynkor kan slätas ut en del. Röda fläckar i hyn kan bli större, akne kan förvärras. Områden på kroppen kan bli torra och fnasiga och ibland kan ansiktet få en ökad pigmentering och se mörkare ut.

    Pigmentförändringar drabbar så gott som alla kvinnor under graviditeten. Blygdläpparna och huden på insidan låren, leverfläckar och vårtgårdar får ofta en mörkare ton. En mörk rand, linea negra, uppträder ofta mitt på buken från naveln och neråt där den raka bukmuskeln tänjs ut för att ge plats åt livmodern. Den mörka strimman och den ökade pigmenteringen av vårtgårdarna kan finnas kvar en tid efter förlossningen men bleknar gradvis bort och försvinner.

    Tillbaka

    Högt blodtryck

    En liten del kvinnor får förhöjt blodtryck under graviditeten. Man vet inte riktigt varför det uppkommer. För högt blodtryck räknas det som när du har 140/90 eller mer. Det kan uppstå när som helst under graviditeten men är vanligast i slutet. Det är vanligast bland förstagångsföderskor och bland dem kvinnor som är över 35 och även de som väntar mer än ett barn.

    Man bör vila mer än vanligt om man drabbats av för högt blodtryck. Om blodtrycket har gått upp så får du gå oftare på kontroll till mödravårdscentralen.

    Man kan ha något eller några av dessa symptomen i samband med blodtrycksförhöjningnen:
  • Synrubbningar
  • Kräkningar
  • Huvudvärk


  • Har du högt blodtryck redan innan graviditeten bör du berätta det för läkaren. Håll ett öga på vikten. Rapportera alltid till barnmorskan om du haft ihållande huvudvärk och illamående.

    Om du är rökare så sluta, för det förhöjer blodtrycket ytterligare det med. Undvik mat med salt i. Ät också mer kalcium än vanligt det finns i exempelvis ost, mjölk och broccoli.

    Man bör vid förhöjt blodtryck vara uppmärksam om det kommer tillsammans med kraftig viktökning, vätskeansamling i ansikte, händer och ben samt äggvita i urinen. I så fall kommer din barnmorska at följa upp dina värden noggrant. För om ditt blodtryck stiger alltför mycket kan det vara tecken på havandeskapsförgiftning. Blodtrycket återgår till det normala så fort barnet är fött.

    Tillbaka

    Klåda

    På grund av graviditetshormonerna kan det uppstå klåda på kroppen. Det kan vara väldigt besvärande och man kan klia sig sönder och samman. Be om en tid till läkare för det finns hjälp att få genom medicinering.

    Om du får klåda i underlivet beror det möjligtvis på svamp. Det behandlas med antibiotika eller svampmedel i form av vagitorier och salva.

    Har du klåda och prickar på magen kan det vara ett tecken på att levern är ansträngd. Visa upp prickarna för din barnmorska och be om att de tar ett leverprov. Nedsatt leverfunktion kan leda till ökad blödning under förlossningen. Men detta är ytterst ovanligt.

    Har du klåda på magen utan prickar beror det antagligen på att dina magmuskler och huden tänjs ut. Huden blir då ofta torr när den träcks och det kan klia. Smörj in magen med lite olivbalsam eller köp Kylbalsam på Apoteket, det kan lindra klådan.

    En del har också klåda i samband eller direkt innan bristningar uppstår i huden.

    Fettrik kost kan påverka klådan negativt så dra ner på fettet i maten.

    Tillbaka

    Kramp

    Kramp i vad och lår är vanligast i mitten och slutet av graviditeten. Krampen kommer oftast under natten eller kvällen. Man tror det beror på att fosfatvärdet är för högt samtidigt som kalciumet är för lågt i blodet. Det finns också en annan teori som innebär att livmodern trycker mot nerver så att detta ger upphov till kramp. Du kan rådfråga din barnmorska angående att öka ditt intag av kalcium, experimentera inte själv.

    När du får krampen så sträck benet och böj foten framåt eller uppåt. Då släpper oftast krampen.

    Om inget fungerar eller om smärtan inte försvinner så tag kontakt med läkare det finns en ytters liten risk för att det kan vara ett tecken på en blodpropp i benet.

    Tillbaka

    Kräkningar

    Om man fortsätter att kräka och må illa efter de tre första månaderna så finns det risk för att du drabbats av s.k. havandeskapskräkningar (hyperemesis gravidarum).

    Drabbas du av hyperemesis är du verkligen riktigt dålig och sjuk eftersom man inte kan inta någon föda genom munnen. Ibland får man läggas in på sjukhus för att få intravenös näring genom dropp.

    Det finns teorier om att det ligger på det psykiska planet och när man kommer bort ifrån det som stressar kvinnan så blir det genast mycket bättre. Det brukar därför räcka med att bli inlagd på sjukhus för att det ska ske någon förbättring. Det kan i vilket fall som helst kanske vara en idé att komma hemifrån ett tag och bo hos någon som inte är alltför involverad.

    Tillbaka

    Moderkaksprov - chorionbiopsi

    De små utskotten på den yttre fosterhinnan som senare kommer att bilda moderkakan är genetiskt identiska med fostret. De utvecklas tidigare än fostervätskan vilket innebär att ett prov från dessa kan tas tidigare än ett fostervattensprov.

    Moderkaksprov tar man får att spåra eventuella genetiska handikapp hos fostret som ex Downs syndrom. En defekt man kan upptäcka med detta prov är ryggmärgsbråck.

    Antingen tas provet genom en tunn nål som förs genom bukväggen in i den yttre fosterhinnan som senare bildar moderkakan eller så suger man ut celler via en tunn plastslang som leds in via slidan och livmodershalsen till moderkakan.

    Missfallsrisken är 1-2 %. Den stora fördelen med detta prov är att det kan göras redan runt vecka 10-12 och det tar i bästa fall inte mer än 2-3 dagar innan man har svar på provet.

    Behöver man av någon anledning få ett riktigt snabbt svar så finns det en metod där man tar blodprov från navelsträngen via en tunn nål som förs in genom bukväggen. Undersökningen är relativt svår att göra eftersom det kräver stor precision. I bästa fall har man ett svar redan efter 2-3 dagar. Även här ligger missfallsrisken på 1-2 %.

    Fundera alltid igenom innan vad de olika svaren på proven kan betyda för just er.

    Se även fostervattenprov.

    Tillbaka

    Rh-negativ

    Förkortningen Rh står för rhesus-faktorn, som är ett protein som finns bundet på ytan av de röda blodkropparna. Ungefär 85 % av alla människor har det här proteinet och kallas för Rh-positiva. 15 % saknar denna faktor och är då Rh-negativa.

    Om du själv är Rh-negativ och blir gravid med en man som är Rh-positiv så kan fostret bli Rh-positivt. Då kan det bildas antikroppar mot fostrets blod. Detta brukar normalt inte ske under graviditeten men däremot under själva förlossningen.

    Om en Rh-negativ kvinna föder sitt första barn som är Rh-positivt kan en del av barnets blodkroppar tränga in i kvinnans blodbanor och då bildas antikroppar mot rhesus-faktorn. När sedan kvinnan blir gravid igen kan dessa antikroppar passera moderkakan och ta sig in i fostrets blodcirkulation och då kan barnet drabbas av en speciell form av gulsot.

    Förr så gjorde man ett blodbyte en kort tid efter förlossningen. Numera ger man kvinnan en injektion inom 72 timmar efter förlossningen med antikroppar om barnet visar sig vara Rh-positivt. Det ger man också efter en abort, missfall eller vid ett fostervattensprov.

    Tillbaka

    Råmjölk

    Ibland kan det hända att man läcker råmjölk under graviditeten. Det är den första näringsrika mjölken som blir barnets första föda. Tryck aldrig ut mjölken eftersom det stimulerar mjölkproduktionen dvs. risken att det kommer mer. Det är mest i slutet av graviditeten som det här inträffar. Rinner det besvärande mycket så kan du köpa amningsinlägg på Apoteket och lägga dem i BH:n för att slippa få stora fläckar på tröjorna.

    Om du läcker råmjölk eller inte har ingen betydelse för den riktiga mjölkproduktionen sen när barnet är fött. Man behöver inte ha läckt en droppe men amningen kan fungera precis lika bra för det.

    Tillbaka

    Tillväxthämning

    Man övervakar fostertillväxten noggrant under graviditeten. Främst av den anledningen att en betydande orsak till att barnen dör efter förlossningen och andra komplikationer har samband med låg födelsevikt både på grund av för tidig födelse och dålig fostertillväxt under graviditeten.

    Fördelen med att före förlossning identifiera foster med dålig tillväxt, är att man har möjlighet att ge dem särskild övervakning, planera förlossningen och undvika att de utsätts för alltför stora påfrestningar som förvärrar deras tillstånd.

    En del saker hos den gravida kvinnan ökar risken för lågviktiga barn, särskilt egen låg vikt, tidigare lågviktiga barn, rökning, havandeskapsförgiftning och njursjukdom. Bland kvinnor med en eller flera av dessa riskfaktorer som utgör omkring 30 procent av samtliga, är risken för tillväxtstörningar hos fostret åtminstone fördubblad.

    Man började med mätning av Synfus-fundus under 1970-talet i Sverige. Detta innebär att man mäter avståndet från blygdbenet till övre delen av livmodern. Detta gör man under senare delen av graviditeten vid varje besök hos barnmorskan. Detta är ett enkelt och billigt sätt att försöka hitta avvikelser i tillväxten men har ganska så låg träffsäkerhet så man får ganska många falska ”positiva fall” som måste utredas närmare på grund av misstänkt bristande tillväxt.

    Mätningen av Symfus-fundus har visat sig vare en bra metod för att hitta tvillinggraviditeter och för att uppfånga fall av hydromnion dvs. snabbt tilltagande fostervattensmängd.

    En förutsättning för att denna mätning ska fungera så bra som möjligt är noggrann utbildning och kontroll av metoden, eftersom möjligheterna till variation mellan individuella mätare är ganska stor. Så avvikelser kan uppträda på grund av att två olika barnmorskor har mätt livmodern. Man jämför kurvan med en normalkurva som finns i mödravårdsjournalen. För att ge rätt värden är det också viktigt att graviditetens längd är bestämd genom ett tidigt ultraljud i de flesta fall.

    Tidigare så använde man också ultraljud för att rutinmässigt göra tillväxtmätningar. Då gjorde man ett ytterligare ultraljud vid 32-34 veckor. På det sättet kunde man upp till 80 % hitta barn som var ”lätta för tiden”. Men även här var överdiagnostiken stort och det ledde till att många gravida fick följas upp och erbjudas särskild övervakning. På de flesta platser har man därför tagit bort detta andra ultraljud, men det finns fortfarande kvar på en del ställen i landet. Nu är det vanligast att man använder ultrajud när man misstänker tillväxthämningar istället. Men som sagt, överdiagnostiken är ganska hög så det behöver inte betyda att det rör sig om en verklig tillväxthämning för att man blir kallad till ett extra ultraljud.

    Den vanligaste åtgärden vid tillväxthämning är sjukskrivning, vila och god kost. Ofta får man också genomgå en flödeskontroll på BB-avdelningen där man kontrollerar flödet i navelsträngen. Det kan hända att man väljer att sätta igång förlossningen före BF eller göra kejsarsnitt före fullgången tid.

    Tillbaka

    Träning under graviditeten

    Det är bra att hålla sig i form och motionera under en graviditet i den mån man orkar. Är man en träningsmänniska redan innan så finns det ingenting som hindrar att man tränar ända fram till de sista fyra veckorna av graviditeten. Är man mindre vältränad så kanske du ska sluta en månad tidigare än det.

    Träna aldrig på tom mage och ta med dig extra gott om vätska till träningspasset. Hoppa inte och gör övningarna lagom hårt. Man måste vara väldigt disciplinerad och verkligen lyssna på kroppens signaler. Sluta alltid om det inte känns bra. Tänk också på att din kropp inte prioriterar blodflödet till livmodern när du tränar utan till dina muskler. Lyssna på din kropp.

    Det här bör du inte träna när du är gravid:

  • Joggning
  • Tennis och squash
  • Slalom belastar och vrider bäckenet
  • Fotboll, för att det är svårt att styra rörelseförloppet av samma anledning:
  • Basket
  • Långskridskoåkning – belastar bäckenet fel och bör undvikas
  • Det här är bra träning när du är gravid

  • Långpromenader
  • Cykling
  • Simning
  • Vattengympa
  • Aerobic om man kan styra så man bara gör de rörelserna som känns bra. På många ställen finns det vänta-barngympa som är anpassade till gravida kvinnor.


  • Rådgör alltid med din barnmorska om du tränar någonting om vad hon rekommenderar just i ditt fall.

    Tillbaka

    Tvillingar

    Man upptäcker ofta tvillingar på ultraljudsundersökningen i början av graviditeten. Om man inte valt att göra ultraljud kan man börja misstänka tvillingar ifall gravidogrammet pekar uppåt någonstans mellan vecka 20 till 25. Då brukar man kontrollera genom just ett ultraljud ifall det är tvillingar. En mamma som väntar tvillingar går på tätare kontroller och bör vila för att inte förlossningen ska starta i förtid.

    Se även tvillingar

    Tillbaka

    Tänder och tandkött

    Under en graviditet är slemhinnan mer känslig för bakterier eftersom den mjukas upp och blir lösare. Det kan innebära att om man har beläggningar på tänderna så blir det lättare än vanligt inflammationer och blödningar.
    Var noga med munhygienen och använd tandtråd regelbundet. Borsta tänderna ofta och länge efter var gång du ätit ifall du får problem med inflammationer.

    Man kan gå till tandläkaren när man är gravid. Faktiskt kan det vara ganska bra att ha det gjort innan man sitter där med en liten bebis och har svårt att ta sig iväg längre stunder. Upplys alltid tandläkaren om att du är gravid för vid tagning av röntgenbilder kan man behöva ett speciellt förkläde som skyddar magen. Det kan också vara lite onödigt att börja borra upp gamla amalgamfyllningar under graviditet och amning.

    Tillbaka

    Ultraljud

    Ultraljudsundersökningen ger en bättre uppfattning om hur långt graviditeten är gången än sista menstruationen. Det är viktigt att känna till rätt graviditetslängd om en komplikation skulle uppstå. Det är också värdefullt att veta om det finns ett eller flera barn, speciellt inför förlossningen.

    Vissa barn som växer dåligt i livmodern behöver övervakas extra noggrant. Det är viktigt att känna till moderkakans läge också inför förlossningen. I sällsynta fall har moderkakan utvecklats så långt ner i livmodern att det finns risk för komplikationer.

    99 % av alla foster är normala vid den ultraljudsundersökningen som görs före 20 graviditetsveckor. Normalt resultat av ultraljudsundersökningen är ingen garanti för att ditt barn kommer att födas friskt och välskapt i alla avseenden. Alla sjukdomar och missbildningar går inte att upptäcka med ultraljud. Vissa avvikelser är möjliga att upptäcka först efter 20 graviditetsveckor.

    Vid ultraljudsundersökningen kan man upptäcka vissa missbildningar som innebär att barnet inte kan överleva, vissa missbildningar som leder till handikapp (t.ex. ryggmärgsbråck). Det händer ibland att man finner något som inte är riktigt normalt vid ultraljudsundersökningen men att det inte säkert går att avgöra vad detta kommer att betyda för barnets hälsa.

    Hos cirka 1 % av alla foster som undersöks med ultraljud finner man en missbildning. Om något onormalt upptäcks vid ultraljudsundersökningen kan det innebära en stor psykisk påfrestelse för dig och din partner. Tänk igenom och diskutera detta innan ni går till ultraljudet.

    Det brukar vara möjligt att få köpa med sig bilder av fostret från ultraljudet priser och antal varierar från landsting till landsting.

    Tillbaka

    Urinvägsinfektion

    Under en graviditet är man mer utsatt för risken att få en urinvägsinfektion. Var tionde kvinna av alla gravida får en eller fler urinvägsinfektioner under graviditeten. Har du äggvita i urinen kan det vara ett tecken på infektion.

    Anledningen till att man får ökade urinvägsinfektioner är att trycket från livmodern ökar likaså ökar blodmängden i blodkärlen i bäckenregionen.

    Du märker av det genom att du måste kissa oftare än vanligt även när du inte har någonting i blåsan. Nästan alltid för det också ont när man kissar ut de sista dropparna. En del kvinnor märker inte av dessa symptomen och då kan man upptäcka det vid en rutinundersökning hos barnmorskan när du lämnar urinprov.

    Får du en urinvägsinfektion så uppsök läkare. En del gånger kan infektionen orsaka förtidig förlossning. Behandla därför alltid urinvägsinfektion så snart som möjligt. Ett allmänt råd är att man bör dricka mycket vätska.

    Tillbaka

    Yrsel

    I mitten och framförallt i slutet av graviditeten är du mer värmekänslig och kan känna dig yr i varma och kvava situationer. Känner du dig yr så sätt dig ner på huk med huvudet mellan benen så att syrerikt blod kan strömma till hjärnan. Då brukar yrseln avta.

    Se även:yrsel under första trimestern.

    Tillbaka




    Denna sammanställning ska inte under några omständigheter ses som någon medicinsk handbok utan enbart som en hjälp för våra medlemmar. Kontakta alltid MVC, BVC eller din läkare i första hand när du har några frågor. Kontakta gärna BabyBoom genom E-post om det finns någonting ni undrar över.
    Extra information

    Generated in 0.009 seconds in which 0 seconds were spent on a total of 2 queries. Zlib compression enabled.

    Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
    Copyright © Babyboom.nu