BB>Infobyrån>Gravid>Graviditet FAQ v0-v12 | v13-v25 | v26-v38 | + v39-v42 | Bra att veta  

Bra att veta om graviditet

Här finns lite blandad information runt graviditet och förädraskap. Svåra frågor och mer allmän information som man kanske kan fundera på runt och inför en graviditet.


  • Abort
  • Missfall
  • Alkohol, nikotin, droger och läkemedel
  • Plötslig Spädbarns Död
  • Allergier
  • Prover under graviditeten
  • Besök på mödravårdscentralen
  • Resa under graviditeten
  • Ensam och gravid
  • Riskgraviditeter
  • Föräldraförsäkring
  • Sjukskriven under graviditeten
  • Föräldraledighetslagen
  • Skrock - pojk eller flicka?
  • Föräldrautbildning
  • Svårt att bli med barn
  • Journalförklaringar
  • Vegetarianer och graviditet
  • Köns- och sexuellt överförbara sjukdomar








  • Abort

    I Sverige har vi fri abort fram till och med 18: e graviditetsveckan. Denna lag kom 1974. Lagen säger att kvinnan och ingen annan har det slutliga avgörandet. Abort är en rättighet som kvinnan har och ingenting som hon måste ange skäl för eller argumentera för att få. Från graviditetsvecka 13 föreskriver lagen en särskild utredning som i praktiken innebär att den abortsökande har ett kuratorssamtal.

    Om graviditeten varat mer än 18 veckor får kvinnan abort först efter tillstånd från socialstyrelsen om det finns ”synnerliga skäl”. Detta kan vara att det är fara för kvinnans liv eller att fostret kan vara missbildat eller att graviditeten skulle innebära en stor risk för kvinnan.

    Om fostret är livsdugligt så får inte en abort utföras. Med livsdugligt menas att fostret skulle överleva utanför livmodern. Gränsen för fostrets livsduglighet ändras i takt med att läkarvetenskapen och medicinteknologin utvecklas. För närvarande ligger gränsen på 22 veckor.

    Graviditetsvecka används för att beskriva hur länge graviditeten pågått och räknas från sista menstruationens första dag.

    Alla som söker abort ska erbjudas möjlighet att få tala med en kurator. Kvinnan ska vara svensk medborgare eller ha bott i Sverige i minst tre månader enligt praxis.

    Läkaren gör en vanlig gynekologisk undersökning och man diskuterar olika alternativ för att genomgå aborten. Man tidsbestämmer då också graviditeten och tar prover så kvinnan inte har någon infektion. Det är viktigt att en infektion behandlas före en abort för att undvika äggledarinflammation efteråt.

    Det finns olika abortmetoder:

    Medicinsk abort

    Förloppet vid en medicinsk abort kan liknas vid ett missfall. Metoden kan användas upp till 9 graviditetsveckan. Den är framför allt lämplig på kvinnor som tidigare fött barn.

    Kvinnan sväljer en abortframkallande medicin och får sedan åka hem. När kvinnan tagit tabletten så kan hon inte ändra sig utan måste fullfölja aborten. Två dagar senare kommer kvinnan tillbaka till sjukhuset och får behandling (prostaglandin) som sätter igång sammandragningar av livmodern. Man får smärtlindring vid behov. Efter några timmar börjar en blödning som i de flesta fall följs av ett missfall. Efter blödningen stannar man kvar för observation i 4-6 timmar. Två till tre veckor efteråt sker en efterkontroll på sjukhuset.

    Kirugisk abort

    Denna typ av abort utförs upp till 12-13: e graviditetsveckan. Kvinnan brukar inte bli inlagd utan få gå hem samma dag som ingreppet görs. Har man inte fött barn tidigare så förbehandlas man med ett så kallat Laminariastift som förs in i livmoderhalsen. Stiftet sväller under fyra timmar och vidgar på så sätt livmoderhalsen. Den vanligaste abortmetoden kallas vacuummetoden eller sugmetoden som den också kallas. Ingreppet är inte smärtsamt. Efter aborten kan kvinnan få mensliknande smärtor under två till tre dygn. Detta är ett tecken på att livmodern drar ihop sig. Blödningen kan pågå upp till tio dagar men är mer sparsam än en vanlig menstruation. Övriga biverkningar är ovanliga. Sterilitet efter en kirurgisk abort är ovanlig.

    Sen abort

    Efter 13: e graviditetsveckan går inte den enkla operationen att använda på grund av risk för skador på livmodern och livmoderhalsen. Aborten sker i två eller tre steg.

    I det första steget mjukas livmoderhalsen upp för att kunna vidgas när fostret stöts ut. Uppmjukningen tar ungefär 12-36 timmar och man kan vara hemma eller på sjukhus beroende på vilken metod som används. Denna förberedande behandlingen är inte smärtsam.

    Steg två innebär att livmodern stimuleras till sammandragningar. Det finns olika sätt att åstadkomma dessa. Till exempel kan man kan man spruta livmodersammandragande medel in i livmodern genom bukväggen eller så kan man få dropp i armen. Ytterligare en annan metod är att man för in en vagiator i slidan.

    När livmodern drar ihop sig regelbundet så stöts till slut fostret ut. Tiden kan variera mellan 10 till 48 timmar. Sammandragningarna brukar göra mycket ont och smärtan kan leda till illamående och kräkningar. Olika former av smärtlindring erbjuds och har oftast god effekt.

    Det tredje steget handlar om moderkakan. När fostret stöts ut måste också moderkakan följa med. Ibland sker det snabbt och fullständigt med fostret. Om det tar lång tid innan moderkakan kommer ut eller om det blöder och ifall bitar av moderkakan finns kvar i livmodern så måste det göras en skrapning på operationsbordet. Den görs under narkos eller annan form av bedövning och är därför smärtfri.

    Efter en sen abort kan man få mjölk i brösten. För att förhindra detta ges medicin.

    Efter aborten

    Efter aborten så krävs det i regel ingen sjukskrivning. Det är dock vanligt att kvinnan, efter en sen abort, rekommenderas att vila. Man kan ha blodblandade flytningar i 6-8 veckor. De första 2-3 veckorna bör man inte använda tampong på grund av infektionsrisken. Om kvinnan får mycket ont eller om man blöder mer än vid en menstruation så ska man kontakta läkare. Så länge man har flytningar så bör man inte ha samlag.

    Sorg eller lättnad är lika normala reaktioner efter en abort. Hur kvinnan känner sig beror ofta på omständigheterna runt aborten.

    Tillbaka

    Alkohol, nikotin, droger och läkemedel

    Alkohol

    Alla kvinnor rekommenderas en alkoholfri graviditet. Av de gravida kvinnorna har 1-3 % så hög alkoholkonsumtion så att det finns risk för skador och upp till 10 % dricker alkohol dagligen.

    Alkoholmolekylen är så liten så att den lätt passerar genom moderkakan till fostret. Alkoholkoncentrationen blir av den anledningen lika hög i fostrets blodbanor som i mammans blod när hon dricker. Fostrets hjärna och centrala nervsystem är lika påverkade som mammans när hon dricker. När mamman känner sig yr så gör fostret också det.

    Alkohol är särskilt giftigt för växande vävnader och fostret är därför mer känsligt än en vuxen människa. Alkoholen påverkar också fostrets ämnesomsättning och stör tillväxten och kan skada nervvävnad och hjärnans celler.

    Risken är som störst vid en långvarig konsumtion av stora mängder alkohol. Men eftersom ingen vet var gränsen går för de mängder av alkohol som kan ge skada så är det säkrast att inte dricka någon alkohol alls. Däremot så finns det ingenting som tyder på att det kan skada fostret om man råkat dricka alkohol vid enstaka tillfällen innan menstruationen uteblivit och man sedan kommer underfund med att man är gravid. Under de första veckorna så får fostret sin näring från gulsäcken och inte direkt via moderkakan in i blodomloppet.

    Rökning

    Mellan 20 och 30 % av alla kvinnor slutar att röka när de blir gravida och många minskar också drastiskt ner på sin konsumtion.

    Blödningar, föreliggande moderkaka, moderkaksavlossning, för tidigt födda barn och plötslig spädbarnsdöd är alla betydligt vanligare bland rökande blivande mammor. Barn till rökare får oftare allergiska besvär som astma. Rökning ökar också risken för plötslig spädbarnsdöd och för luftvägsinfektioner hos barnet.

    Enligt en undersökning angående tobaksrökningens effekt på förlossningsutfallet så kan man räkna med att risken för fosterdöd under graviditeten skulle minska med 7,5 % om ingen mamma rökte. Samma studie visar att barn med mycket låg födelsevikt, under 1500 gram, skulle ha minskat med ungefär 110 barn och antalet tillväxthämmade barn skulle minska med cirka 1600 Varje år dör 50-60 barn i Sverige i samband med förlossningen på grund av moderns rökning under graviditeten.

    Varje gång du röker en cigarrett så ökar barnets hjärtslag. Eftersom nikotinet drar samman dina blodkärl får fostret i sig en mindre mängd blod via moderkakan och därmed mindre syre till hjärnan.

    Kolmonoxidmolekylerna är så små att moderkakan inte klarar av att stoppa dem. Eftersom ditt foster har ett lägre pH-värde än vad du har koncentreras kolmonoxiden i blodet så fostret får dubbels så mycket kolmonoxid i sig som du får när du röker. Det tar dubbelt så lång tid för fostret att bli av med kolmonoxiden i sin kropp som det tar för dig ca 15 timmar. Barnets system hinner alltså inte ens att tömmas på kolmonoxid under natten som ditt system gör. Detta medför att fostret får för lite syre ständigt. Detta tror man är anledningen till att rökare ofta föder barn med lägre födelsevikt än normalt. Det påverkar inte bara barnets fysiska storlek utan också utvecklingen av fostrets alla organ som exempelvis hjärnan. Man har sett tydliga tecken på abstinens på nyfödda barn till rökare.

    Nikotinet i cigarettrök och snus drar samman blodkärlen i moderkakan. Detta gör att blodflödet till barnet minskar och att barnet även av den anledningen får mindre syre.

    Rökavvänjningsprogram ska finnas på varje mödravårdscentral fråga din barnmorska om detta. Anhörigas inställning till rökning påverkar starkt kvinnans förmåga att förbli rökfri under graviditeten. Att den blivande pappan slutar röka samtidigt har visat sig ha den största effekten för kvinnans förmåga att förbli rökfri.

    Läkemedel

    Bensodiazepiner är ett lugnande medel och sömnmedel som skrivs ut till kvinnor vid psykiatrisk problematik eller vid livskriser. Det finns viss forskning på området som pekar på risker med bensodiazepinbruk under graviditeten, men här finns också betydande luckor. En noggrann avvägning mellan eventuella risker för barnet och de risker som i annat fall kan finnas för den blivande modern bör alltid ske.

    Abstinenssymptomen vid läkemedelberoende är både svåra och långdragna och det är därför viktigt att utsättning av dessa mediciner sker långsamt.

    Var försiktig med medicinering under graviditeten och senare även amning. Tala alltid om att du är gravid om du söker läkare och får exempelvis antibiotika eller smärtstillande medel så du får rätt medel utskrivet. Om du skaffar receptfria preparat så rådfråga alltid personalen på Apoteket angående ifall du kan använda dem när du är gravid.

    Om du går på regelbunden medicinering ex insulin eller medel mot epilepsi så diskutera medicineringen med läkaren redan när du planerar barn om det är möjligt annars i början av graviditeten. Ibland kan man vara tvungen att ändra doseringen eller byta till något annat preparat.

    Droger

    Minst ett hundratal barn föds varje år till narkotikamissbrukande mammor. Narkotikamissbruk under graviditeten leder till skador på barnet.

    Om du använder narkotika under din graviditet så går det över direkt till barnet via blodet. Ju tidigare man slutar desto bättre förutsättningar för det ofödda barnet. Kom ihåg att det är aldrig för sent. Be om hjälp hos din BM.

    Opiater ger svåra abstinenssymptom efter födelsen och avvikelser i beteende och inlärningsförmåga. Amfetamin kan orsaka hjärtfel och blodsjukdomar och ökad dödlighet hos barnen. Barn till mammor som missbrukat kokain under graviditeten riskerar att födas både för tidigt och ha låg födelsevikt. Barnen har också belägenhet att vara lättskrämda och det kan vara svårt att lugna ner dem så att de kan äta ordentligt. LSD och cannabis kan skada embryots kromosomer om den tas under de första 12 veckorna av graviditeten. Längre fram kan dessa droger skada barnets tillväxt.

    Tillbaka

    Allergier

    Allergi och överkänslighet har ökat kraftigt under de senaste åren. Mer än vart tredje svenskt barn är drabbat. Det är under den första tiden de små löper störst risk att utveckla allergi. Finns allergisk sjukdom hos båda föräldrarna är risken att barnet ska få en allergisk sjukdom ungefär 50 %. Har båda föräldrarna svår allergi mot många olika ämnen så kan risken vara så hög som 70 %. Risken för allergi ökar om föräldrarna röker och om det finns husdjur i hemmet.

    Tobak, bilavgaser och industriutsläpp har betydelse vid allergiutveckling. Infektioner och psykologisk stress kan också inverka.

    Tillbaka

    Besök på mödravårdscentralen

    Det har skett en ganska kraftig minskning i besök i besöksprogram för rutinmödravård under de senaste åren. Anledningen till detta är att man anser att det inte finns medicinska skäl att rutinmässigt rekommendera upprepade kontroller före cirka 25-26 graviditetsveckor. Andra skäl kan finnas exempelvis psykosocialt stöd eller för att ge särskild information.

    Under perioden 26 veckor och framåt är huvudmotivet till rutinkontroller att upptäcka högt blodtryck och avvikande fostertillväxt med andra ord inte symptomgivande tillstånd. Det ideala antalet kontroller för att uppnå detta mål är inte fastsällt.

    I slutet av vecka 37 brukar man göra en summering med tanke på eventuella planeringsåtgärder inför förlossningen. Det gäller i första hand fall med avvikande fosterläge eller om man har misstankar om att bäckenet är för smalt för att barnet ska kunna födas på naturlig väg.

    Besöksprogram under normal graviditet

    Man bör få god tid på sig hos barnmorskan det första besöket som kallas inskrivningsbesök och som sker vid 8-12 veckor så man hinner få den information man behöver samt för tid för eventuella frågor man har runt graviditeten. Läkarbesök brukar läggas någon vecka efter inskrivning hos barnmorskan när man fått svar på prover man tagit vid inskrivningssamtalet.

    Den rutinmässiga undersökningen bör innehålla, urinprov med äggvita, socker och bakterie i urinen, urinodling vid sjukvårdshistoria med urinvägsinfektioner, hemoglobin (blodvärde), blodtryck, längd och vikt, blodgrupp med blodgruppsbestämmelse, samt gynekologisk undersökning vid behov.

    Vid vecka 16-18 bör ultraljudsundersökning ske för de kvinnor som önskar en sådan.

    I 25: e veckan är det dags för ett barnmorskebesök med blodtrycksmätning och kontroll av fosterljud och livmoderns tillväxt.

    Uppföljningsbesök för förstföderskor sker i vecka 28, 31, 33, 35, 37, 39 och ev 41. För omföderskor så är uppföljningsbesöken vecka 29, 33, 35, 37, 39, ev 41. Vid samtliga besök så kontrolleras blodtryck, fosterljud och symfus-fundus-mått. Järnvärdet kontrolleras i vecka 28-29. Glukosbelastning sker i vecka 28 för förstföderskor och i vecka 29 för omföderskor.

    Mödrahälsovård efter förlossningen

    Efter 6-8 sker ett uppföljningsbesök efter förlossningen. För det mesta är det för tidigt för preventivmedelsval eller spiralinsättning och för sent för kvinnor som är i behov av medicinsk eller psykologisk uppföljning efter förlossningen. Så ibland rekommenderas kvinnan att ringa till sin barnmorska när hon kommit hem från förlossningen så att barnmorskan kan avgöra en lämplig tidpunkt för uppföljningsbesöket. Om huvudmotivet till återbesök är preventivmedelsrådgivning, kan 3-4 månader efter förlossningen vara en lämplig tidpunkt. Då har kvinnan i regel återtagit normalt sexuellt samliv och kan få råd vid eventuella problem och hjälp att välja lämplig preventivmetod.

    Tillbaka

    Ensam och gravid

    Att genomgå en graviditet, uppfostra och på egen hand ta hand om ett barn är aldrig en lätt uppgift oavsett om situationen är självvald eller inte. När man är gravid upplever man ofta att alla andra är lyckligt tillsammans med den blivande fadern. Så är det naturligtvis inte.

    På många platser idag så finns det speciella stödgrupper för både mammor som på egen hand går igenom en graviditet och för mammor som sedan också tar hand om barnet själv efter det är fött. Tala med din barnmorska hon vet säkert vart du kan vända dig inom just din kommun. I dessa grupper kan man diskutera med andra i samma situation och få stöd och dela med sig av råd.

    Tiden närmast efter förlossningen kan vara ganska tuff. Har man otur så får barnet kolik eller andra problem kan uppstå. Själv kan du vara trött och dessutom så kan det ju inträffa att du bli sjuk. Försök att redan innan förlossningen ha någon familjemedlem eller nära vän till hands som kan rycka in med kort varsel för att avlasta dig. Ofta kan det hjälpa att man bara vet att någon kan komma för att man ska orka stå ut ett tag till.

    Tyvärr så kan omgivningen ibland vara oförstående och du kan få höra att det är synd om barnet för att det behöver växa upp utan båda sina föräldrar. Glöm då inte bort att en bra förälder alltid är bättre än två föräldrar som aldrig kan hålla sams eller som inte passar ihop. Grundtrygghet och kärlek det kan man ge barnet ändå.

    Är du ensamvårdnadshavare har du rätt till 480 dagars föräldrarpenning.

    Tillbaka

    Föräldraförsäkring

    Gäller från 020101
    Mamman har rätt till föräldrapenning före barnets födelse. Den betalas ut tidigast från och med den 60:e dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

    För att få föräldrapenning enligt sjukpenningnivån under de första 180 dagarna måste du har varit försäkrad för en sjukpenning som är högre än ett belopp om 60 kronor i minst 240 dagar i följd närmast före barnets födelse. I annat fall utges föräldrapenning för de första 180 dagarna med 120 kronor per dag, s.k. grundnivå. För övriga 210 dagar som kan betalas ut enligt sjukpenningnivå finns inget krav på viss tids sjukpenningförsäkring över lägstanivån. Under 90 dagar är föräldrapenningen 60 kronor per dag för alla (dessa kallades tidigare för garantidagar). Föräldrarna har rätt till hälften av det totala antalet föräldrapenningsdagar, det vill säga 240 dagar var. Vid tvillingfödsel får man ytterligare 90 dagars ersättning enligt sjukpenningsnivån och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra får man ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån.

    Man kan överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 60 dagar. De 60 dagarna ersätts enligt sjukpenningnivån. Överlåtelse ska göras skriftligt till Försäkringskassan. Är man ensam vårdnadshavare har man rätt till samtliga dagar med föräldrapenning. Detsamma gäller om föräldrarna har gemensam vårdnad och den ena föräldern inte är försäkrad. Dagarna går att ta ut fram till dess barnet fyllt 8 år eller när barnet har avslutat första klass om det sker efter att barnet har fyllt 8 år.

    Föräldrapenningens storlek per dag är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) delad med 365. Man kan ta ut antingen hel, tre fjärdedels, halv en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning. För att få en hel föräldrapenning som är lika hög som sjukpenningen för dagar som normal är arbetsfira måste du ta ut hel föräldrapenning dagen före eller efter de arbetsfria dagarna. Det gäller när den arbetsfria perioden är fyra dagar eller färre.

    En nybliven pappa har rätt till 10 dagars ersättning med tillfällig föräldrapenning i samband med ett barns födelse. Under särskilda omständigheter kan Försäkringskassan besluta att en annan person som avstår från sitt arbete, än pappan får ersättning för 10 dagar i samband med ett barns födelse.

    Om kvinnan blir gravid på nytt innan barnet är eller skulle ha varit ett år och nio månader, beräknas i regel föräldrapenningen fortsättningsvis efter lägst den inkomst som gällde vid förra barnets födelse.

    Du måste göra en anmälan senast samma dag som du vill ha ersättningen. Försäkringskassan skickar blanketten "Uttag av föräldrapenning" efter anmälan.

    Den lägsta SGI:n är 24 procent av prisbasbeloppet och den högsta är 7,5 gånger prisbasbeloppet. Regeringen fastställer detta belopp varje år. För år 2002 är det 37 900 kr.
    Det är i regel din aktuella inkomst som ligger till grund för din SGI. Men SGI kan även beräknas på en tidigare arbetsinkomst, trots att den inte anmälts. Försäkringskassan kan i regel bara ta hänsyn till arbetsinkomst som beräknas pågå under minst sex månader eller är årligen återkommande. Till dess barnet fyller 1 år får du behålla den SGI som du hade vid barnets födelse. Därefter kan du få behålla din SGI om du inte förvärvsarbetar alls och tar ut föräldrapenning minst fem dagar i veckan eller förvärvsarbetar men i mindre omfattning än tidigare och tar ut föräldrapenning för den förkortade arbetstiden. I annat fall beräknas SGI:n utifrån den arbetsinkomst som du hade vid barnets 1-årsdag. De fem dagarna som man tar ut föräldrapenning kan även innehålla de så kallade lägstanivådagarna (tidigare garantidagar).

    Pensionsrätt för barn - barnår - är ett sätt att kompensera föräldrar. Föräldrapenningen är pensionsgrundande i sig och barnår är ytterligare ett sätt att ekonomiskt kompensera föräldrar. Du får pensionsrätt för de fyra första åren i ditt barns liv, oavsett om eller hur länge du varit föräldraledig. Bara en av föräldrarna får barnår och bara för ett barn i taget. Senast den januari året efter det aktuella barnåret måste man anmäla vem som ska ha barnåret. Om anmälan inte görs tillfaller barnåret den förälder som har lägst inkomst.

    För mer information besök Försäkringskassans hemsida

    Tillbaka

    Föräldraledighetslagen

    Föräldraledighetslagen gäller både ledighet med och utan föräldrarpenning.

    Har man barn under ett och ett halvt år har man rätt att vara helt ledig från sitt arbete. Har man barn under 8 år eller som går i första klass i skolan, har man rätt att förkorta den normala arbetstiden upp till en fjärdedel. Det innebär 6 timmars arbetsdag istället för åtta.

    Man måste anmäla föräldrledighet senast två månader i förväg eller så snart som möjligt. Övriga situationer med tillfällig föräldrapenning ska anmälas senast en vecka i förväg.

    För mer information besök Försäkringskassans hemsida

    Tillbaka

    Föräldrautbildning

    Tanken bakom Föräldrautbildning när den kom var att samla föräldrar i grupper som var knutna till boendeområdet. Dessa grupper skulle hållas samman från tidig graviditet och till dess barnet var något eller några år. Föräldrautbildningen skulle då kunna ligga till grund för att knyta sociala kontakter. Just den biten med att knyta föräldrarna till bostadsområden har långt ifrån fungerat överallt.

    På de flesta ställen så finns det ingen kontinuitet som liknar de intensionerna som fanns från början. Inom mödravården så erbjuds 98 % av alla förstagångsgravida föräldrautbildning. Av dessa tackar runt 80 % ja till denna utbildning. På en del ställen erbjuds denna utbildning även till omföderskor så ungefär 20% av dessa tackar också ja till en föräldrautbildning. Sjuttio procent av Mödravårdscentralerna kan erbjuda plats till alla föräldrar, medan 30 procent uppger att de inte har resurser att erbjuda plats till alla. Vanligast är detta i storstadsregionerna. Där man inte kan bereda plats till alla är det i första hand förstföderskor som får tillgång till platserna. Både blivande mamman och pappan har rätt till att delta i utbildningen och har rätt till betald ledighet genom föräldraförsäkringen.

    Grupperna träffas ungefär 6 gånger under graviditeten med en barnmorska som gruppledare. Träffarna ligger lite olika fördelade under graviditeten men är ofta koncentrerade till slutet av graviditeten. Varje grupptillfälle tar omkring 2 timmar och gruppstorleken är ungefär 6-7 par eller 13 personer i medeltal. Meningen är att de blivande föräldrarna ska få tillfälle att förbereda sig för förlossningen och föräldraskapet, att i lugn och ro tala om och tänka igenom det som väntar när barnet är fött. I grupperna kan man ventilera olika frågor och lyssna på hur andra i samma situation känner och tänker.
    I vissa områden ordnas särskilda grupper för exempelvis ensamstående, unga föräldrar eller invandrare.

    Tillbaka




    Journalförklaringar

    Abort, spontan Missfall, dvs dött foster fram till vecka 28
    Ablatio placentae Avlossnad moderkaka, en liten del eller hela efter vecka 28
    Alb Äggvita i urinen. Undersöks vid besök på mådravårdscentralen. Kan vara tecken på havandeskapsförgitning
    Amnionsäck Fosterhinnorna består av två lager, varav det innersta är amnion och det ytterska kallas chorion
    Amninonvätska Fostervatten. Den vätska som omger barnet i livmodern
    Amniotomi Hinnsprängning på konstlad väg som ibland utförs för att påskynda förlossningsarbetet.
    Anemi Blodbrist. Ett underskott på röda blodkroppar i blodet. Behandlas med järntillskott
    Anencefali Medfödd avsaknad av storhjärna
    Ansiktsbjudning När barnet ligger så att ansiktet kommer fram först
    Antenatal Före förlossningen
    Apgarskalan En allmän undersökning av barnets välbefinnande som görs efter barnet fötts för att bedöma hjärtfrekvens, spänst, andning, blodcirkulation, retbarhet och färg.
    Apné Andningststillestånd som kan förekomma hos för tidigt födda och lågviktiga barn.
    Bing Bäckeningången
    Blastocyst Tidigt stadium av växande ägget då det har hunnit till livmoderhålan, ca 4-5 dagar efter samlaget
    Bltr Blodtryck. Du anses ha blodtryck, hypertoni, om blodtrycket är mer än 140/90, mätt vid mer än ett tillfälle och efter vila.
    BPU Beräknad förlossning enligt ultraljud
    Bradykardi Långsam hjärtfrekvens. Hos ett foster eller ett nyfött barn ä detta en frekvens på mindre än 120 slag i minuten.
    Bäckenscreening Mätning av bäckenet med hjälp av handen
    C.diagonalis Avståndet mellan blygdbenet och den övre delen av korsbenet
    Cerclage Kallas också Shiordkars metod. Grov tråd eller ett band som sys under slemhinnan runt livmoderstappen för att förhindra missfall.
    Cervixinsufficiens Livmodertappen är öppnad, försvagad eller förkortad. Antingen medfött eller efter en operation i livmodertappen, eller efter en snabb förlossning. Tillståndet kan leda till sent missfall.
    Chorionbiopsi En metod att spåra genetiska handikapp varvid man undersöker den yttre fosterhinnan. Provet tas via en nål som förs in genom slidan.
    Clin Undersökning av socker i urinen
    Cor Hjärta
    Corpus luteum Gulkroppen. I äggstocken ligger kvinnans ägg från födseln. Från puberteten och till menopausen kommer ett ägg varje månad upp till äggstockens yta. Den grop eller det ärr som bildas på äggstockens yta blir gulfärgat och kallas gulkroppen. Den producerar hormonerna östrogen och progesteron.
    CTG Cardiotokografi. Metod för att undersöka sammandragningar och fostrets puls.
    Cystit Blåskatarr. En inflammation av blåsan och urinvägarna som framkallar en brännande känsla när man kissar.
    Cytologprov Cellprov för undersökning av ev. cellförändringar
    Cytomegalvirus Virussort som hos vuxna kan ge symptomfri infektion, men hos foster i tidig graviditet ge skador eller leda till missfall.
    Destrostix En test för att undersöka sockerhalten i urinen
    Diabetes En oförmåga att bryta ner glykos. Kan spåras genom en ökad sockerhalt i blod och urin.
    Dilatation Livmodermunnens gradvisa vidgning till följd av livmoderssammandragningarna under förlossningen.
    Doppler En metod varvid man använder sig av ultraljudsvibrationer för att lyssna på fostrets hjärta
    Druvbörd Mola hydatidosa, dvs en sjukdom i trofoblastcellerna som gör att druvklaseliknande blåsor utvecklas istället för foster och moderkaka.
    Ektopisk graviditet Graviditeten utvecklas utanför livmodershålan, t ex i bukhålan eller i livmoderstappen.
    Elektrod Liten elektrisk ledare som används inom förlossningstekniken för att övervaka fostrets hjärtverksamhet.
    Elektronisk fosterövervakning Kontinuerlig kontroll av fostrets hjärtverksamhet med hjälp av en dosa (transducer) placerad på moderns buk ovanför fostrets hjärta eller en elektrod som förs in genom livmodermunnen och fästs vid barnets hjässa.
    Endokrina förändringar Hormonförändringar som inträffar under graviditeten eller barnsängsperioden.
    Endometrium Livmoderslemhinnan
    Episiotomi Snedklipp. Ett snitt i mellangården för att vidga slidmynningen
    Extrauterin graviditet Graviditet utvecklas utanför livmodershålan i t ex äggledaren, men inte i bukhålan eller i livmoderstappen
    Fe Betyder att du blivit ordinerad järnmedicin
    Ffd Föregående fosterdel, dvs den del av barnet som ställt in sig i bäckenet, vanligtvis huvudet.
    Fix Barnet sägs vara fixerat när det har ställt in sig med föregående fosterdel i bäckeningången djupt in i bäckenhålan. Detta inträffar ofta under graviditetens sista månad.
    Flj Fosterljud. Räknas oftast på 15 sekunder. Ofödda barn har en puls på 120-160 slag i minuten.
    Fluor Flytning
    Fontaneller Mjuka områden mellan vissa av skallens ben hos fostret.
    Fosterasfyxi En minskning av syretillförseln till fostret som kan ha många olika orsaker.
    FR Datum för de första fosterrörelserna
    Fundus Den övre delen av livmodern
    Förtidsbörd Förlossnin innan fyra veckor före beräknad tidpunkt
    Gc Gonorré
    Gestation Graviditetslängd. Tiden mellan befruktning och förlossning
    Glykos Ett naturligt socker som förekommer i vissa organiska material och i blodet: den främsta energikällan.
    Grav tox Graviditetstoxikos, det vill säga havandeskapsförgiftning.
    Hb Hemoglobinn, syrebärande färgämne i röda blodkroppar
    HCG Human Choionic Gonadotropin. Hormonprov som visar att kvinnan är gravid. Kvantitativ bestämning av HCG görs då kvinnan har tecken på hotande missfall. Låga värden kan betyda ett begynnande missfall, höga värden är bra men skyhöga värden kan innebära att kvinnan har en druvbördsgraviditet. Provet tas i början av graviditeten
    Haemmorhagia ante partum Blödning från slidan efter 28:e veckan
    Hegar Livmodern ändrar konsistens under graviditeten. Det sker en uppmjukning som doktorn kan känna.
    Hegarstift Ett instrument som används för att öppna livmodershalskanalen.
    Huv Huvud
    Interkalation Omformning av benen i barnets huvud när de passerar genom födelsekanalen
    Intertubaravstånd Avståndet mellan sittbensknölarna
    Kloasma Missfärgning av huden under graviditeten, oftast i ansiktet.
    Kröning (Genomskärning). Det ögonblick då den största delen av barnets huvud skymtar i slidan och inte glider tillbaka.
    Lavemang Införande av vätska i ändtarmen för att skölja ur denna.
    Ligament Ledband av bindväv
    Litotomiställning Gynställning. Den vanligaste förlossningsställningen vid ingrepp och vid sätesförlossningar varvid modern ligger på rygg med särade ben upphängda i stöd.
    Lividitet Blåfärgning. Slemhinnorna i slidan får en ökad genomblödning under graviditeten, vilket ger dem en mörkare färg.
    Livmoderhalsinflammation En ytlig inflammation av livmoderhalsen som ibland inträffar i början av graviidteten och som kan framkalla irritation och en gulaktig från slidan.
    Livmoderinvolution Tillbakabildning. Den process varvid livmodern återgår till sitt normala tillstånd efter graviditeten.
    Lochia Avslag. Flytningar från slidan efter förlossningen
    Meinicke/WR Prov på syfilis som tas rutinmässigt på alla gravida.
    Mammae Bröst
    Moderkaka Placenta, utvecklas från äggets små utskott, trofoblastcellerna och från den del av livmoderslemhinnan där ägget slagit sig ner. Moderkakan består av en del som är i direkt förbindelse med moderns blod (maternella delen av placentan) och en del som är i direkt förbindelse med fostrets blod (fetala delen av placentan). Mellan dessa moderkaksdelar finns det ett tunt membran som utgör placentabarriären.
    Modermun Den yttre modermunnen (YMM) utgörs av den yttre delen av livmodershalskanalens mynning mot slidan. Den inre modermunnen (IMM) utgörs av mynningen från halskanalen in till livmodershålan. Förkortas ofta MM.
    Morula Ett stadium under det befruktade äggets delning då det har bildats 32 celler.
    Mynom Muskelsvulst
    Ofostrigt ägg När ägget inte utvecklas normalt så att cellerna bildar ett barn. Följden blir missfall.
    Ovarium Äggstock. En av de båda kvinnliga körtlar som är belägen vid äggledarens mynning och som regelbundet producerar ägg.
    Palm Lungor
    Palp Palpation. Känna med händerna.
    Pannbjudning När barnet ligger med huvudet neråt men hakan uppåt så pannan kommer fram först.
    Para Antal födda barn.
    Pelvis Bäckenet. De ben som bildar en gördel runt höfterna.
    Perinatal Den perioden från och med 29:e veckan till och med veckan efter förlossningen.
    Perineum Mellangården. Området kring slidan samt mellan slidan och ändtarmsöppningen.
    Placenta Moderkaka. Det organ som utvecklas på livmoderns innervägg och ger fostret all dess näring och för bort dess slaggprodukter till moderns blod.
    Placenta praevia Föreliggande moderkaka. När moderkakan ligger framför livmoderhalsen. Den här delen av livmodern tänjs ut de sista veckorna av graviditeten, men moderkakan kan inte tänjas utan bara lossnar. Det kan medföra blödningar. En kvinna med fullständig placenta praevia blir förlöst med kejsarsnitt
    Placentainsufficiens Bristande funktion hos moderkakan så att fostret inte får tilräcklig näring.
    Polyhydramnios Ett överflöd av fostervatten i livmodern.
    Postnatal Efter förlossningen
    Prematur För tidigt född. Ett barn som föds före 37:e veckan och väger mindre än 2,5 kg.
    Primgravida Förstagångsföderska
    Pubis Blygdbenet. De ben som bildar framsidan av bäckenet.
    Pyelit Njurbäckeninflammation. Behandling sker med antibiotika.
    Ruckb Ruckbart. Föregående fosterdel är inställd i bäckenet, men det går att rucka lite på det.
    Rörl Rörligt. Man kan röra föregående fosterdel i förhållande till bäckenet.
    Sacrum Korsbenet. Det stora benet vid nedre delen av ryggraden som bildar baksidan av bäckenet.
    Sagittal utgång Avståndet mellan svansbenet och blygdbenet.
    Sectio Kejsarsnitt
    SF Synfus-fundus. Vid varje besök på mödravårdscentralen mäter barnmorskan avståndet från blygdbenet till övre delen av livmodern för att se om livmodern växer normalt. Detta mått kallas för symfus-fundusmått.
    SKB/RTG Skärmbild eller röntgen av lungorna som förr gjordes rutinmässigt. Det har man nu slutat med.
    Skrapning Med ett skålformat instrument tas livmoderslemhinnan bort.
    SM Sista menstruationens första dag
    Speculum Instrument som används när man vill se livmodern och slidan.
    Spina befida Ryggmärgsbråck. En medfödd missbildning på nerualröret där ryggmärgen felaktigt bildas utanför ryggraden.
    Sutur Kirugiska stygn för att sy ihop ett sår eller en bristning.
    Sätesändläge Då barnet ligger med stjärten före istället för med huvudet före i livmodern.
    Teckningsblödning Slemblandad blödning. Det är ett tecken på att förlossningen startat. Små bristningar uppstår i livmoderhalskanalen då den öppnas.
    Tubera Sittbensknölarna
    Tubarabort Missfall vid en äggledargraviditet då äggledaren brister inåt äggledarkanalen.
    Takykardi En abnormt förhöjd hjärtverksamhet hos fostret och det nyfödda barnet. Frekvensen är då på över 160 slag i minuten.
    Tubarruptur Som ovan med skillnaden att missfallet och bristningen skrer utåt bukhålan.
    Telemetri En fosterövervakningsmetod varvid man använder sig av radiovågor.
    Trombos Blodpropp i hjärtat eller blodkärlen.
    Tryckmätare En dosa som fästs med ett bälte vid moderns buk för at registrera sammandragningarna.
    Trimester Tre kalendermånader.
    Tvärläge När fostret ligger på tvären i livmodern (det inträffar ibland när modern har ett lymligt bäcken) varvid föregående fosterdel är ena axeln.
    Uterus Livmoder. På grekiska hystéra därav ordet hysteri. Ihålig muskel i kvinnans kropp i vilken det befruktade ägget bäddar in sig och först utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster.
    Utomkvedshavandeskap En graviditet som utvecklas utanför livmodern, vanligtvis i ena äggledaren. Modern har kraftiga smärtor långt ner på ena sidan av buken någon gång från 6:e till 12:e graviditetsveckan. Graviditeten måste avbrytas med ett kirurgiskt ingrepp.
    Vaginalundersökning Gynekologis undersökning
    Vidöppet läge När barnet ligger med bakhuvudet mot moderns rygg.
    VP/BP Väntad förlossning
    Yttre vändning En metod att med hjälp av lätta tryckningar vända barnet rätt så att huvudet lägger sig neråt. Detta kan göras av en läkare någon gång mellan 34:e och 36:e graviditetsveckan om barnet befinner sig i sätesläge.
    Ödem Svullnad. En del av din viktökning beror på att vätska lagras i kroppen och orsakar svullnad i fötter, ben, händer och ansikte.

    Tillbaka




    Köns- och sexuellt överförbara sjukdomar

    I början av graviditeten erbjuds gravida test för undersökning av smittsamma sjukdomar. Ofta gäller detta sjukdomar som klamydia, hiv, syfilis och hepatit B. En kvinna som märker eller som misstänker att hon har en sexuellt överförbar sjukdom måste berätta detta för barnmorskan eller gynekologen så att prover kan tas och eventuell behandling kan ges före förlossningen. Man ska tänka på att alltid skydda sig med kondom för att undvika smittas av könssjukdomar

    Syfilis

    Syfilis orsakas av bakterier och kan ge många svåra symptom. Syfilis börjar med ett eller flera hårda, ömma, vätskande sår 1-4 veckor efter smittotillfället på det ställe där bakterien trängt in i kroppen. Utan behandling försvinner såret efter 3-6 veckor men bakterierna finns kvar i kroppen. 1-3 månader efter smittotillfället visar sig sjukdomen igen genom utslag på huden. Andra symptom är feber, illamående, trötthet, ledsmärtor och håravfall. Syfilis botas med penicillininjektioner i 10-20 dagar.

    Blodprov tas för undersökning av syfilis. Syfilis hos modern är en stor orsak till abort och fosterskador i stora delar av världen. I början av detta århundrade så var det fortfarande vanligt i Sverige. Under de senaste decennierna har antalet fall minskat betydligt och är nu nere på mindre än 100 fall per år och av dessa är bara en liten del kvinnor. Därför har man i vissa delar av Sverige upphört att utföra dessa prov rutinmässigt En kvinna som har syfilis och blir gravid kan överföra bakterierna till fostret via moderkakan. Fostret kan då få svåra skador. Upptäcks syfilis så behandlas man med antibiotika för att fostret inte ska skadas.

    HIV

    HIV (Human immunodeficiency virus). En hiv-smittad kvinna får information om hur barnet kan smittas och vilka sätt som finns för att eventuellt minska riskerna för smitta. Risken för överföring från mor till barn för svenska mammor har visat sig vara lägre än man trodde från början. Uppgifter visar att risken för en smittrisk för barnet ligger på omkring 15-30 %. Med hjälp av AZT kan man reducera risken ytterligare från 25 till 8,4 %. Det finns studier som visar på att en kejsarsnittförlossning kan minska risken ytterligare.

    Under de år som man testat mammor rutinmässigt så har man hittat i genomsnitt 11 nya fall per år. 77 % av dessa är från storstadsområdena. I Stockholmsområdet har det varit 4-5 gånger så många som i övriga landet. En övervägande del av kvinnorna var av utländsk härkomst.

    Klamydia

    Klamydia är en bakterieinfektion. Klamydia har uppmärksammats som en vanlig, sexuellt överförd sjukdom framförallt hos yngre, svenska kvinnor. 1995 diagnostiserades 14000 fall i Sverige. Symtomen är flytningar och sveda när man kissar. Man märker detta 3-20 dagar efter smittotillfället. Bakterierna förökar sig väldigt långsamt och ger väldigt få besvär. I vissa fall så upptäcks inte ens bakterierna genom en provtagning utan de kan vara vilande i flera år för att rätt som det är börja föröka sig och ge besvär.

    Vissa studier visar att det finns risk för ogynnsamt graviditetsutfall framförallt tidig vattenavgång och för tidiga förlossningar. Man har också diskuterat om att tysta infektioner efter förlossning kan ge upphov till infertilitet. Obehandlad klamydia är den vanligaste orsaken till äggledarinflammation. I olyckliga fall kan den leda till kvinnlig sterilitet. I andra fall kan äggledarna skadas så svårt att risken för utomkvedshavandeskap ökar. För barnet innebär klamydiasmitta vid förlossningen risk för ögoninflammation inom några veckor efter förlossningen. Det kan också drabbas av lunginflammation med risk för astma senare i livet. Hittar man klamydiasmitta så får barnet antibiotika.

    Hepatit B

    Hepatit B är ett virus och kallas också för smittsam gulsot. Barn som föds som har en mamma som är smittad kan få vaccin mot sjukdomen. Numera finns det vaccin som kan förebygga Hepatit B.

    Hepatit B överförs med blod och kroppsvätskor. Det kan ske genom sexuella kontakter eller via sprutor och blodtransfusioner. I Sverige är det ovanligt att man drabbas genom en smittad blodtrasfusion eftersom allt blod testas.
    Symptomen är trötthet, klåda över hela kroppen, dålig aptit och gula ögonvitor. Sjukdomen kan orsaka kvarstående skador på levern. De första symptomen brukar märkas efter 2-6 veckor efter man blivit smittad. Man tar ett blodprov för att konstatera smitta och kan samtidigt konstatera ifall levern påverkats av sjukdomen.

    Det finns inget botemedel mot Hepatit B. Sjukdomen brukar läka av sig själv efter några månader. Då riskerar man inte heller längre smitta någon annan. En fast partner kan skyddas genom vaccinering.

    Herpes genitalis

    Herpes orsakas av ett virus och uppträder som blåsor. Ca 75 % av alla som smittats med herpes är helt fria från symptom. Herpes kan börja som en liten, kliande fläck. Därefter bildas små vätskefyllda sår. Ibland kan man också få feber och känna ömhet i lymfkörtlarna. Såren uppträder 3-7 dagar efter man smittats och läks igen efter ungefär 3 veckor. Har man en gång blivit smittad så ligger infektionen kvar vilande och man kan få tillbaka den med verierande tidsintervall. Det finns inget sätt att bota herpes.

    Herpes blossar upp emellanåt. Både vid en primärinfektion och en vilande infektion kan det finnas virus i livmoderhalsen och i slidan. Detta kan genom en vaginal förlossning orsaka infektioner och nerologiska skador. Fast herpes finns hos så många som mellan en sjättedel och en tredjedel av alla svenska gravida kvinnor så är det väldigt ovanligt man smittar barnet. Ett fall på 13 000 innebär att smittoöverföringen är låg. Vid konstaterad virusförekomst i förlossningskanalen kan man genom att förlösa med kejsarsnitt minska risken för smitta till barnet.

    Gonorré

    Gonorré orsakas av en bakterie som angriper slemhinnan i livmodertappen hos kvinnan. Aven svalg och ändtarm kan angripas. Många av dem som har gonorré har smittats i andra länder. Man får gulgröna flytningar från urinröret och kan känna sveda när man kissar. Symptomen uppträder efter 3-5 dagar efter smittotillfället men i vissa fall kan det dröja upp till 20 dagar innan man får någon symptom och i andra fall så får man inga besvär alls.

    De flesta fall kan behandlas med penicillin. Hos kvinnan kan en obehandlad gonorré leda till äggledarinflammation och sterilitet. Har man gonorré så får barnet antibiotika.

    Kondylom

    Orsakas av virus och ger ljusrosa eller hudfärgade vårtor. Smittar i första hand via samlag men kan också överföras vid andra sexuella kontakter. Symptomen är klåda, sveda och flytningar. Man kan också få småblödningar, sprickor och infektioner i underlivet. Vårtorna kan också sitta kring analöppningen och inne i ändtarmen. Ett ökat behov av att kissa eller svårigheter att tömma urinblåsan kan förekomma om man har kondylom inne i urinröret.

    Vårtorna behandlas med en särskild lösning. De kan också brännas eller frysas bort. Efter behandling kan de komma tillbaka igen och då får man göra en ny behandling.

    Vissa typer av det virus som orsakar kondylom kan förorsaka cellförändringar på livmodertappen. Även om det är ovanligt så kan virus överföras till nyfödda vid en förlossning och ge barnet vårtor på stämbanden.

    Tillbaka

    Missfall

    Ett foster som dör och är under 28 veckor benämns spontan abort. Efter vecka 28 räknas fostret som barn och ska enligt svensk lag begravas. Om man är osäker på hur lång graviditeten varit så ska räknas fostret som ett barn ifall det är längre än 35 cm. Man brukar dela in en graviditet i tre trimestrar (3-månadersintervaller). Missfall under första trimestern brukar kallas för tidiga missfall och från vecka 13 och framåt brukar man tala om sena missfall. Samma indelning gäller för tidig respektive sen abort.

    Det finns olika orsaker till missfall och man kan dela in dem efter dessa orsaker:

  • Felaktigheter i ägget eller spermien eller i den tidiga utvecklingen efter befruktningen.
  • Sjukdomar eller infektioner hos kvinnan
  • Missbildningar eller anatomiska förändringar hos kvinnan
  • Psykiska och immunologiska orsaker


  • Man kan dela in missfallen i olika kategorier också:

  • Hotande missfall
  • Oundvikligt missfall
  • Ofullständigt missfall
  • Fullständigt missfall
  • Fördröjt missfall
  • Upprepade missfall


  • Du känner igen ett tidigt missfall genom att du får en blödning och så småningom krampartade livmoderssammandragningar. Ett par dagar upp till en vecka är blödningarna små och därefter blir de rikligare och du får ont. Smärtan känns som krampliknande menssmärtor eller starkare. Sammandragningarna gör att livmoderstappen öppnas. Koagulerat blod och äggdelar kommer ut.

    Som regel börjar sena missfall med smärtsamma sammandragningar som kommer med jämna mellanrum och allt tätare. Det kan komma en liten blödning precis som före en förlossning. Ju längre in i graviditeten desto mer liknar ett sent missfall en förlossning. Kramperna kommer tätare och tätare, hinnorna brister och vattnet går och man får krystvärkar och krystar ut barnet och moderkakan.

    Allt kan ske på ett par timmar men ibland kan det ta några dygn. Man brukar inte blöda lika mycket eller ha sammandragningar lika länge av ett sent missfall som av ett tidigt.

    Hotande missfall

    Blödningar tidigt i graviditeten kan vara ett tecken på missfall. Småblödningar med små röda eller bruna fläckar (spottingblödning). Man kan få lättare, menslika smärtor.

    Man kan inte bara genom att titta på blödningen veta om det kommer att sluta med ett missfall. Man brukar ta ett HCG-test på din urin. Höga tecken kan visa på att du inte får ett missfall medan svaga halter pekar på en större risk. Det krävs upprepade prover med några dagars mellanrum innan man kan säga något säkert.

    Om smärtorna inte tilltar och om blödningarna inte ökar så finns det en stor chans att din graviditet fortsätter och du får ett friskt barn trots allt.

    Vid såna småblödningar är det ändå klokt att ta det lite varsamt fram till vecka 12. Avstå från hårda fysiska ansträngningar, övertidsarbete och stress som man inte kan bestämma över.

    Ungefär hälften av alla graviditeter som börjar med småblödningar fortsätter till fullgången tid.

    Oundvikligt missfall

    När blödningarna fortsätter och dessutom ökar i mängd och smärtorna blir svårare av krampartade livmoderssammandragningar så slutar det antagligen med att sammandragningarna vidgat livmoderhalsen. Livmodermunnen öppnar sig och en stor blodklump och flera mindre stöts ut.

    Ofullständigt missfall

    Delar av det befruktade ägget har stannat kvar i livmodern. Detta kan ge ganska stora blödningar som inte slutar. Man kan börja kallsvettas och bli blek. Då är det nödvändigt att åka till sjukhus och bli skrapad.

    Det säkraste sättet för att veta om det blivit kvar någonting inne i livmodern är att spara de klumpar som kommer ut och visa dem för en barnmorska eller gynekolog. Om missfallet sker under de första tre veckorna efter utebliven mens brukar allt komma ut. Om det bara kommit en stor klump innesluten i hinnor kan man också vara helt säker. Kvarblivna rester kan utvecklas till infektion, blödning och cancer (det sista väldigt ovanligt). Under en skrapning sövs man och man får smärtstillande medel.

    Fullständigt missfall


    Alla delar av det befruktade ägget kommer ut. Antingen kommer det i en enda större klump, innesluten i hinnor eller i flera små klumpar. Smarta och förlopp kan skilja sig väldigt från kvinna till kvinna.

    Fördröjt missfall (missed abortion)

    Detta innebär att livmodern behållit ett dött foster i två månader eller längre. Anledningen till att det döda barnet inte stöts ut är att moderkakan fortsätter att producera progesteron och samtidigt så minskar östrogenproduktionen för att barnet dött. Den kombinationen gör att livmodermuskelaturens retbarhet och förmåga att dra ihop sig sänks. Ägget hindras därför att stötas ut.

    En liten blödning som snabbt försvinner kan vara ett tidigt tecken på fördröjt missfall. Andra symtom är att livmodern slutar att växa och brösten blir mindre och känslan av att vara gravid försvinner. Fosterrörelser kommer inte när de förväntas och hjärtljud hörs aldrig eller upphör.

    Man fastställer missed abortion genom ultraljud och mätningar av HCG-halten.

    Det händer att ett barn ger ifrån sig mycket svaga hjärtljud och växer långsamt under en period utan att det är fråga om missfallsrisk därför väntar man ibland tills man är helt säker. Det finns risk för koagulationsrubbningar som kan ge livsfarliga blödningar och blodpropp.

    Upprepade missfall

    Två eller flera missfall i rad kallas upprepade missfall. Om du får två eller fler missfall efter varandra ska du kräva att både du och din man blir ordentligt undersökta.

    Upprepade missfall kan ha många orsaker som beror på både mannen och kvinnan. Det kan vara något fel i äggets uppbyggnad eller på arvsmassan. Det kan också komma från någon infektion eller sjukdom, missbildning i livmodern eller muskelknutor. Vidgad livmoderhalskanal ger sena missfall.

    Någon gång om året upptäcker man kvinnor med för låg hormonproduktion i början av graviditeten, vilket ger missfall. Det kan behandlas före nästan graviditet. Så gott som alla andra orsaker till upprepade missfall kan behandlas med framgång.

    Efter upprepade missfall kan det vara bra att avstå från samlag fram till vecka 13. Man bör också avstå från onödiga påfrestningar i vecka 11 och 12.

    Efter ett missfall är det bra att vänta ett par månader till nästa graviditet. Livsmoderhinnan ska återbildas, du bör få mens och din kropp och själ ska återhämta sig. Viktigt är det också med intag av folsyra eftersom folsyran behövs för att cellerna ska klara av den mycket snabba celldelningen i början av graviditeten.

    En del kvinnor har efter lång ofruktsamhet eller upprepade missfall lyckats få barn efter de lagt om sina kostvanor. Mindre kött och djurproteiner och mera kolhydrater och växtproteiner är deras recept. I Österlandets filosofi lägger man stor vikt vid att äta rätt för att slippa missfall.

    Efter missfallet

    Varje kvinna som fått missfall undrar om hon kunde ha gjort någonting annorlunda. Vad du än har för skuldfyllda misstankar så har säkert ingenting av detta orsakat missfallet. Men du kan ha vårt att övertyga dig själv om att det inte är ditt fel som de flesta andra kvinnor efter ett missfall.

    Tala med varandra om era känslor. Förlusten av barnet kan vara väldigt psykiskt påfrestande. Om du haft det ena missfallet efter det andra eller haft svårt att bli gravid så upplever du kanske att du förlorar ett barn var gång menen kommer och sörjer detta. Sorgen är bra för undertryckt sorg skapar alltid problem i framtiden.

    Tänk på att få din partner kanske inte graviditeten var någon realitet när du fick missfallet det kan därför vara svårt för honom att förstå och inse din sorg. Män har en naturlig benägenhet att se en graviditet genom ett helt annat perspektiv än kvinnorna. Det planerar vad det ska göra när barnet har kommit mest av allt och funderar inte så mycket över vad som händer inne i kvinnokroppen. Medan kvinnor levt med magen var dag och allt som kretsar runt en graviditet i tankar och känslor. Förklara för varandra och prata om hur ni känner det. Ibland kan det bli så svårt att prata att man behöver hjälp av en samtalsterapeut för att överbrygga olikheterna. Ta vara på varandra.

    Tillbaka

    Plötslig Spädbarnsdöd - Socialstyrelsens information till allmänheten

    Minska risken för plötslig spädbarnsdöd

    Sammanfattning

    Inledning

    Späda barn kan ibland drabbas av den katastrof som man brukar kalla plötslig spädbarnsdöd.

    Detta är dess bättre mycket ovanligt men ändå något som oroar många blivande och nyblivna föräldrar. Du vill naturligtvis gärna veta om det är något Du som förälder kan göra för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd.

    Därför har Socialstyrelsen i den här broschyren sammanfattat något av det man för närvarande vet om plötslig spädbarnsdöd. Personalen inom mödra- och barnhälsovården kan lämna ytterligare upplysningar till den som så önskar.

    Plötslig är mycket ovanlig – i Sverige är det ungefär ett barn på 2 000 som drabbas. Det som händer är att barnet, som vanligen är mellan en månad och fyra månader gammalt, påträffas dött i sin säng. Dödsfallet inträffar så gott som alltid när barnet sover och kommer plötsligt och oväntat. Trots mångårig intensiv forskning vet man fortfarande inte säkert vad som orsakar denna plötsliga spädbarnsdöd.

    Under senare år har man emellertid genom undersökningar och erfarenheter från många olika länder – förutom Sverige i Holland, England, Norge och Nya Zeeland – kommit fram till att risken för plötslig spädbarnsdöd kan minskas betydligt genom några ganska enkla åtgärder, som det är viktigt att alla spädbarnsföräldrar känner till. Dessa har sammanfattats i de inledande fyra råden, som ytterligare kommenteras på de följande sidorna.

    Rökfritt

    Mödrar som röker när de väntar barn riskerar att fostret växer sämre under graviditeten.

    När föräldrarna röker ökar risken för luftvägsinfektioner hos barnet. Även risken för att barnet ska utveckla astma ökar.

    Dessutom visar erfarenheterna från bl.a. Nya Zeeland att rökning ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. Risken blir större ju mer föräldrarna röker.

    Det finns därför flera goda skäl att ta vara på tillfället att sluta röka när man väntar barn.

    Sova på rygg

    Forskningsresultat från en rad länder har visat att plötslig spädbarnsdöd har minskat när man har gått över till att lägga barnen på rygg istället för på mage när de ska sova. Vi råder Dig att låta barnet sova på rygg redan från början.

    En förklaring till att ryggläge är gynnsamt kan vara att övre delen av luftvägarna hålls öppen bättre.

    Det finns några undantag från rådet om ryggläge. För tidigt födda barn, barn med för liten underkäke och barn med mycket uppstötningar kan behöva ligga på sida även efter hemkomsten från BB.

    Barn som läggs i sidoläge kan stöttas med en rullad frottéhandduk. Är Du osäker om Ditt barn tillhör den här gruppen, så tala med läkaren eller sjuksköterskan på BB eller på Din barnavårdscentral.

    Amma barnet

    Amning är praktiskt och positivt ur många synvinklar, bl.a. får barnet en perfekt sammansatt näring. Vi har glädjande höga amningssiffror i Sverige, och det ska vi sträva efter att bibehålla.

    Det finns forskningsresultat från andra länder som visar att amning är en gynnsam faktor också när det gäller att minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Ibland fungerar inte amningen, och då får man acceptera det, men om Du kan så är det bra om Du ammar Ditt barn åtminstone första halvåret.

    Lagom varmt och kunna röra sig

    Spädbarn ska hållas varma men de ska inte "byltas på" så att de blir för varma. Anpassa klädseln efter omgivningens temperatur. Ditt barn ska inte heller "packas in" så att det inte kan röra armar och ben. Tänk på vad Du själv skulle tycka var skönt.

    Du kan exempelvis känna efter att barnet känns lagom varmt på bröstet och i nacken och inte för varmt i ansiktet och pannan.

    Lämna aldrig Ditt barn att sova utan tillsyn utomhus på vintern. Lämna aldrig Ditt barn att sova ensamt i bilen.

    Ta av ytterklädseln när barnet tas in i värmen inomhus eller i bil efter att ha varit ute. Minska på täcke och påklädning när barnet har feber.

    Troligen är det spädbarnens ofullständigt utvecklade förmåga att reglera kroppstemperaturen som gör att för mycket kläder är olämpligt. Regleringen av temperaturen underlättas dessutom vid ryggläge. Hos spädbarnet svarar nämligen ansiktet för en viktig del av värmeavgivningen.

    Avslutning

    Det finns spädbarn som dör trots att de aldrig har sovit på magen eller varit utsatta för passiv rökning. Inte heller kan någon säga att ett barn som sov på magen när det dog skulle ha levt om det hade legat på ryggen. Se råden som något positivt som Du kan göra för Ditt barn, det är så vi har menat dem.

    Avslutningsvis, låt inte oro förstöra Dina första månader med babyn! Tänk istället på att plötslig spädbarnsdöd är ovanligt och att Du vidtagit de åtgärder Du kan för att minska risken.

    Om Du vill veta något mer om allt detta så tala med läkaren eller sjuksköterskan på BB eller på barnavårdscentralen.

    Källa Socialstyrelsen

    Tillbaka

    Prover under graviditeten

    Beroende på var du bor i Sverige så kan provtagningsrutinerna se lite olika ut.

    Blodtrycket brukar kontrolleras vid vart besök. I slutet av graviditeten mäter man också magen för att kontrollera tillväxten.
    De kvinnor som har haft upprepade urinvägsinfektioner tidigare eller symptom på detta kontrolleras med urinodling.
    Blodsockerhalten kontrolleras oftast regelbundet under graviditeten och runt vecka 28, 29 så görs en glukosbelastning dessutom för att kontrollera glukoskänsligheten.

    Blodvärdet tar man prov på vid inskrivningen, runt vecka 25 och vecka 36. Om blodvärdet är lågt vid första mätningen börjar mamman tidigare med järntabletterna. Vid första besöket på MVC så tar man ett blodprov i armen för att blodgruppsbestämning. Samtidigt bestäms också Rh-faktorn i blodet. 15 % av alla människor saknar denna faktor.

    På en del håll gör man klamydiaprovtagning på alla kvinnor under 25 år. I storstadsområdena så tas prover på HIV och syfilis detta erbjuds till samtliga gravida både inom mödrahälsovården och vid abortmottagningar.

    Första graviditeten så tas också ett prov på om man har antikroppar mot Röda hund.

    För de kvinnor som invandrat till Sverige utanför Norden omfattar provtagningsprogrammet; HIV, syfilis och Hepatit B samt TBC. TBC erbjuds också till kvinnor med utländska partners från områden med ökad risk.

    Kvinnor med missbruk eller tidigare intravenöst missbruk erbjuds samma program och dessutom tas prov på Hepatit C.

    Rutinmässiga ultraljudsundersökning erbjuds på de flesta mödravårdscentraler.

    Tillbaka

    Resa under graviditeten

    Att resa under graviditeten brukar vara helt ofarligt, utom om du blir överansträngd. Det är viktigt att dela upp långa resor i lagom långa sträckor om det går. Vila emellanåt. Sitt inte stilla i en bil, på ett tåg eller flygplan mer än högst två timmar i taget utan att resa dig och gå omkring i några minuter. Att sitta långa stunder hämmar blodcirkulationen i bäckenområdet. Kom även ihåg att tömma blåsan regelbundet, eftersom fdet är lättare att få en urinvägsinfektion under graviditeten.
    Res i löst sittande kläder och bekväma skor. Rådgör med barnmorskan på mödravårdscentralen om det skulle vara aktuellt med vaccinering inför en utlandsresa. En del vaccin är helt ofarliga för barnet, medan andra bör undvikas.

    Om du ska flyga så drick vatten och juice. De olika flygbolagen har olika bestämmelser, men om du är gravid i mer än 25:e veckan kräver de flesta ett läkarintyg på att du får lov att flyga. Du kan säkert få ett sådant intyg så länge det inte finns någon större risk föra att förlossningen ska sätta igång ombord på planet. Du får inget intyg om du haft höjt blodtryck eller hotande missfall i början av graviditeten. I sådana fall skulle en höjdförändring kunna sätta igång förlossningen för tidigt. Det är heller inte tillrådligt att flyga i ett litet plan utan tryckkabin, eftersom syretillförseln till fostret ibland kan minska kraftigt.

    Tillbaka

    Riskgraviditeter

    En stor del av verksamheten i mödrahälsovården är inriktad på att identifiera förhållanden som innebär en större risk för komplikationer för mor eller barn. Riskfaktorerna kan finnas redan innan graviditeten eller uppträda som symptom under graviditeten. Sambandet mellan riskfaktorer och komplikationer är inte alltid direkte utan sannolikheten för att en kvinna med en så kallad riskfaktor ska utveckla en komplikation är inte mer än några få procent men risken kan ändå vara flera gånger större än för en kvinna utan riskfaktorer.

    Det gäller att inte överskatta risken. Om man tittar på de så kallade riskfaktorerna så är det bara hälften av alla kvinnor som inte har någon som helst riskfaktor i sjukvårdshistoriken eller under graviditeten.

    Särskild hälsoövervakning under graviditet

  • Om kvinnan har en låg eller hög ålder, låg vikt, är kortvuxen så innebär det en viss relativ riskökning för bland annat låg födelsevikt hos barnet. Eftersom detta inte går att påverka så finns det ingen anledning till extra insatser utöver den vanliga graviditetsövervakningen på mödravårdscentralen.


  • När det finns psykosociala faktorer och missbruk så är man också i första hand hänvisad till mödravårdsenheten. De bör ha ett kontaktnät med socialtjänst och andra vårdenheter för att klara av att ta hand om dessa problem.


  • Mellan 20 och 25 % av gravida kvinnor röker i början av graviditeten. Den rökande kvinnan har ett klart sämre läge för graviditetsutfallet än en kvinna som inte röker. Det rör sig om lågviktiga barn och högre risk för att fostret dör innan förlossningen. Mödrahälsovården ängnar mycket kraft åt att försöka få mamman att sluta röka så tidigt som möjligt i graviditeten med hjälp av olika former av aktivt stöd som exempelvis rökavvänjningsprogram.


  • Medicinsk sjukdom hos kvinna. Omkring 4 % av alla gravida kvinnor har någon kronisk sjukdom när de blir gravida eller handikapp som har betydelse för graviditeten. Bland annat kan man ha, högt blodtryck, diabetes eller neurologiska sjukdomar. Dessa kvinnor blir ofta överförda till specialtistmödravården. För de här kvinnorna är det oftast också nödvändigt att redan innan graviditeten får tillfälle att diskutera eventuella problem kring graviditeten med berörda specialister för att graviditeten ska utfalla på bästa vis. Det kan röra sig om att exempelvis byta medicinering etc.


  • Tidigare komplikationer under graviditet och förlossning rapporteras för mellan 25-30 % av alla omföderskor. Man kan ha behov av att diskutera vad som hände under den förra graviditeten och om att allt som är möjligt görs för att undvika att komplikationen återupprepas. Mödravården kommer då att vara extra uppmärksamma på att upptäcka eventuella avvikelse så snart som möjligt. Har man tidigare haft förlossningskomplikationer så behöver det inte betyda att det ska ske några särskilda åtgärder eller kontroller under graviditeten men man bör få ett samtal med en läkare för att få informatione om hur planeringen inför förlossningen ska bli denna gången. Ofta kan man inte ta slutlig ställning till detta förrän nära fullgången tid och en specialistkontakt planeras då. För kvinnor som på grund av tidigare påfrestande förlossningserfarenheter känner oro för förlossningen, kan det krävas upprepade och många kontakter under graviditeten för att bearbeta denna rädsla och skapa trygghet inför den kommande förlossningen.


  • Komplikationer under pågående graviditet. Om mödravårdsenheten har tillgång till kompetent och erfaren läkare så kan det mesta av misstänkta avvikelser och komplikationer skötas där. Remiss till sjukhus sker då för specifika undersökningar.


  • Specialmödravården

    Hit hänvisas de kvinnor som har komplicerade graviditeter. Vårdavdelningen på specialistmödravården kan man bli hänvisad till ifall man befarar en snabb försämring som kräver akut ingripande eller får att man måste ligga i sängläge eller få en särskild behandling. Om barnet riskerar att födas för tidigt så är det viktigt att man redan då får träffa personal från neonetalavdelningen.

    Tillbaka

    Sjukskriven under graviditeten

    Sjukskrivning av gravida kvinnor har ökat i takt med att förvärvsarbetsfrekvensen har stigit. Mellan hälften och två tredjedelar av alla yrkesverksamma kvinnor i Sverige är sjukskrivna under graviditetens sista månader.

    Sjukskrivning för normala graviditetsbesvär tillämpas restriktivt. Det som räknas som normala graviditetsbesvär är: trötthet, illamående, allmän svullnad, åderbråck, andfåddhet, hjärtklappning, ryggbelastningsbesvär, foglossning eller besvär med livmoderssammandragningar (utan livmoderhalspåverkan).

    Det skiljer sig väldigt från landsting till landsting om man blir sjukskriven och framförallt hur länge man blir det. En del läkare är väldigt restriktiva och sjukskriver inte de sista veckorna före förlossning utan vill då att man tar ut Föräldrapenning. Mår man inte bra så ska man inte arbeta. Tala i första hand med din barnmorska och var inte rädd för att söka läkare utanför mödravårdscentralen. Det är väldigt individuellt hur läkarna bedömer arbetsförmågan.

    Tillbaka

    Svårt att bli med barn

    För de allra flesta är förmågan att göra barn något som tas för givet. Vart tionde par har dock svårighet att bli gravida utan hjälp av mediciner eller med hjälp av operativa ingrepp. Bara i Sverige är en halv miljon människor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Många kvinnor har skjutit upp första barnets födelse från 20-25-årsåldern till 25-35-årsåldern. Ökningen av andelen barnlösa förklaras delvis av en ökad risk för sterilitet i högre ålder.

    Fruktsamheten varierar från individ till individ och vid olika skeden i livet. Detta gäller de flesta människor: Fruktsamheten hos både kvinnor och män når sin höjdpunkt vid omkring 24-årsåldern. Bland de par som har samlag utan preventivmedel blir 25 % av kvinnorna med barn inom den första månaden, 60 % inom 6 månader, 75 % inom 9 månader 80 % inom ett år och 90 % inom 18 månader.

    I 30 % av fallen så beror ofruktsamheten på problem hos kvinnan och lika många gånger beror det på mannen. Likaså beror 30 % av fallen på problem hos både kvinnan och mannen. I de övriga 10 % så finns det ingen medicinsk förklaring.

    De flesta par som söker för ofrivillig barnlöshet lider bara av relativ sterilitet och lyckas få barn med hjälp av olika typer av behandling. Det är viktigt att man söker professionell hjälp så fort som möjligt. Utredningen kan göras antingen vid det sjukhus som man tillhör eller hos den gynekolog/urolog som man brukar gå till.

    Faktorer som påverkar om det ska bli några barn eller inte

  • Samlagsfrekvens
    När man har samlag är viktigt eftersom ägget bara kan befruktas under 24 timmar. Men att låta sexlivet styras av feberkurvor och ägglossning är inget bra sätt att bli med barn. Det är inte heller nödvändigt. Även om ägget bara är fruktbart 24 timmar så kan spermierna ligga och vänta in ägget i flera dygn.

    Antalet samlag per månad inverkar givetvis på möjligheterna att bli gravid. I en studie såg man att 80 % av dem som hade samlag mer än fyra gånger per vecka blev gravida inom ett halvår. För de som hade samlag mindre än en gång i veckan blev bara i genomsnitt 16 % med barn.


  • Åldern
    Kvinnans ålder har betydelse av många orsaker. Kvinnans fruktsamhet är förutom att vara högst vid 24 årsåldern också avgörande på grund av att ju äldre hon är desto större risk för att hon råkat ut för klamydia eller någon annan infektion som kan minska fruktsamheten. Förekomsten av myom och även endometrios ökar också med åldern. Ju äldre kvinnan är desto sämre kvalitet på äggen.

    Rent biologiskt verkar mannens ålder inte spela någon roll förrän vid verkligt hög ålder.


  • Rökning
    Rökning inverkar negativt på fertiliteten både för kvinnan och mannen. Ju mer man röker desto sämre är det. Kvinnans äggledare påverkas av rökning dessutom påverkas också kvinnans hormoner. En del storrökare får oregelbunden menstruation. För mannens del så påverkar rökningen hormonerna. Han får ökade mängder östrogen, det kvinnliga könshormonet och då lägre halter manligt könshormon, testosteron vilket gör att spermierna får sämre rörlighet.


  • Kaffe
    Stora mängder av kaffe har visat sig ha dålig inverkan på fertiliteten men sambandet är oklart.


  • Bantning
    Bantning ska man inte ge sig in på ifall det inte är läkarordinerat när man försöker bli gravid. Eftersom kroppen har ett genetiskt inbyggt skydd mot graviditeter i svälttider så kan kroppen få för sig att det är olämpligt att bli gravid på grund av matbrist. Bantar man så kan man också bli av med ägglossningen.

    Däremot så är en god näringsrik kost alltid bra och ordentligt med vitaminer och mineraler som frukt och grönsaker brukar ju vara ett säkert sätt att gå ner i vikt.


  • Psykiska faktorer
    Psyket orsakar inte barnlöshet. Det finns inga forskningar som tyder på att infertila par har avvikande personligheter eller att barnlöshet skulle ha psykologiska orsaker.

  • Vikten
    Hormonet leptit i fettvävnaden hämmar cellerna i äggstockarna. Leptit hämmar att det bildas tillräckligt med östrogen som är nödvändigt för att bli gravid.

    Exakt hur överviktig man ska vara för att leptitet ska riskera att påverka graviditeten är oklart. Det ger effekt ganska snabbt efter det man räknar som normal fettvävnad. Sedan blir risken större ju större fettvävnaden är. Något botmedel mot leptitets effekter finns inte.

    Tillbaka

    Vegetarianer och graviditet

    Från näringssynpunkt innebär en väl sammansatt laktovegetarisk kost inte några problem under graviditeten. Svårigheter riskerar att dyka upp hos veganer. Veganer kan behöva hjälp av en dietist för att planera en kost som garanterar tillräcklig näringstillförsel. Om du är vegan och inte äter några animaliska livsmedel alls, inte ens mejeriprodukter måste du komplettera kosten med vitaminB12 både under graviditeten och under amningen. Vitamin B12 saknas ofta i den vegetariska kosten eftersom den bara förekommer naturligt i animaliska produkter. Tillskott kan vara nödvändigt för att fostret ska utvecklas och växa normalt.

    Äter du en vegetarisk kost som innehåller mejeriprodukter fungerar det utmärkt under graviditeten och amningen under förutsättning att du ökar ditt intag av protein och kalcium. Alla gravida kvinnor bör dricka en halv liter mjölk om dagen. Man kan också öka proteinintaget genom att dricka vitaminberikad sojamjölk och äta rikligt med andra soja och mejeriprodukter. Det enklaste sättet att öka protein- och vitamininnehållet i kosten är att äta minst fyra ägg i veckan.

    Tillbaka







  • Denna sammanställning ska inte under några omständigheter ses som någon medicinsk handbok utan enbart som en hjälp för våra medlemmar. Kontakta alltid MVC, BVC eller din läkare i första hand när du har några frågor. Kontakta gärna BabyBoom genom E-post om det finns någonting ni undrar över.
    Extra information

    Generated in 0.006 seconds in which 0 seconds were spent on a total of 2 queries. Zlib compression enabled.

    Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
    Copyright © Babyboom.nu