BB>Infobyrån>Barn Efter förlossningen|Sjuk|Barnvagn|Solen|Tänder|Säkerhet|Amning|Inskolning|Babysim  



När ditt barn blir sjukt


Kontakta alltid läkare/sjuksköterska om:

  • Barnets feber varat mer än tre hela dygn
  • Barnet har feber och rejält ont i magen
  • Barnet har feber och rejält ont i örat
  • Barnet har feber och rejält ont i huvudet eller är stelt i nacken
  • Barnet är slött, taget och dricker dåligt
  • Barnet har svårt för att andas
  • Barnets förkylning inte blir bättre inom en vecka
  • Barnet har tjock gulgrön snuva samtidigt med feber
  • Barn under två år har irriterande hosta
  • Barnets hosta kommer samtidigt som barnet har svårt för att andas
  • Barnet hostar upp tjockt gulgrönt slem i mer än en vecka
  • Barnet hostar så det kiknar och/eller kräks
  • Barnet har hosta i över tre veckor
  • Barnet verkar må dåligt, är hängigt, får diarré eller kräks
  • Barnets feber går ner efter tre dygn men stiger åter igen
  • Barnet får s k feberkramp för första gången
  • Barn under tre månader som får feber
  • Barnet inte har kissat på 6-7 timmar i samband med diarréer
  • Barnet har blodiga kräkningar eller avföringar
  • Barnet inte vill suga på bröstet eller nappflaskan
  • Barnet haft diarré i mer än tre dygn
  • Tillbaka

    Astma

    Astma är en allergisjukdom som drabbar luftrören. Sjukdomen kan tidvis vara ganska kämpig för det drabbade barnet och för familjen. Mer än hälften av alla astmabarn blir dock fria från sin sjukdom innan de blir vuxna.

    Astma yttrar sig i en försvårad utandning eftersom de finaste luftrören sväller igen och blir trånga. Vissa barn kan få våldsamma kikhosteliknande attacker som kan verka skrämmande på både barn och föräldrar. I andra fall kan andnöden bli så svår att det uppstår kvävningsrisk.

    Astma orsakas av allergi mot ex damm, pollen, olika husdjur, men också infektioner. Astma påverkas också av psykiska faktorer. Om föräldrarna är oroliga och stressade kan barnets astma förvärras. Påbörjad astma kan förvärras av rädsla för andnöd. Astma försvåras vid förorenad luft, t ex till följd av rökning.

    Det finns idag ganska bra metoder att utreda orsaker och allt effektivare mediciner för att motverka astma.

    Tillbaka

    Bett

    Hos de flesta barn vållar bi och getingstick endast lokala besvär som svullnad, värk och klåda kring själva stickstället. Vissa kan dock reagera med illamående, matthet, svullna läppar och ögon, klåda, utslag och andningsbesvär. En sådan allmän påverkan på barnet kan bero på allergi eller att barnet fått många stick samtidigt. De lokala betten kan lindras genom kylning med is eller genom att en svag kortisonsalva ingnides på stickstället. Sjukhus/läkare bör uppsökas vid tecken på allmänpåverkan, om barnet tidigare reagerat allergiskt vid insektsstick, vid stick i munhåla och svalg samt om barnet fått många stick samtidigt.

    Alla som är mycket tillsammans med djur ska vara vaccinerade även om risken för stelkramp efter djurbett är obetydlig. Stelkrampsrisk kan faktiskt också finnas vid människobett. När ett barn fått ett djurbett ska du tänka på att göra rent såret innan du lägger på ett förband. Är såret djupt bör du kontakta doktorn för såret kan behövas sys.
    Klösning av den tama familjekatten eller kaninen kan ge upphov till svullna lymfkörtlar i närheten av det klösta hudpartiet. Barnet får ibland feber. Har barnet fått en infektion efter klöningen bör du ta barnet till läkare.

    Fästingar kan du ta bort genom att smörja på fett t ex vaselin, matolja eller smör. Det täpper till fästingens andningsorgan och gör så att den så småningom släpper. Det kan ta flera timmar innan den lossnar. Det finns också speciella fästingspincetter man kan köpa på Apoteket. Vid fästingbett kan en speciell bakterieinfektion - Borrelia överföras. Denna infektion ger iblnad upphov till ett rött utslag som girlandformigt sprider sig från bettstället. Flera månader efter bettet kan iblnad ledbesvär och/eller nervbesvär (huvudvärk, tötthet, förlamningar, utstrålande smärtor) tillstöta. Kontakta läkare för behandling i dessa fall.

    Huggormsbett medför oftast smärta och kraftig svullnad kring bettstället. Barn ska alltid föras till sjukhus/läkare vid ett Huggormsbett. Vid ormbett så ta det lugnt och lugna barnet. Låt barnet vila med den bitna kroppsdelen så stilla som möjligt gärna i högläge. Lämnat bettstället ifred och åk till sjukhus/läkare direkt.

    Tillbaka

    Diarré

    Lite lös mage är normalt hos spädbarn. Om diarrén är kraftig kan det däremot vara en infektion som har slagit sig ner i tarmarna och rubbar den naturliga balansen. Tarmarna försvarar sig då genom att röra sig snabbare och kroppen hinner inte suga upp tillräckligt med vatten och salter. Vätskan rinner rakt igenom. Vill det sig illa kan barnet bli uttorkat och få saltbrist. Efterosm barn tål vätskeförlusten sämre än vuxna är det viktigt att ersätta den förlorade vätskan och saltet med vätskeersättning. Vätskeersättning i pulver och brustabletter finns att köpa på Apoteket. Fråga BVC eller läkare hur du ska göra om barnet är under två år.

    Återgå sedan till den vanliga maten så snart som möjligt men var lite försiktig med mat som innehåller fullkorn. Även om avföringarna fortsätter att vara lösa är det inte farligt så länge barnet verkar tillfriskna. Näringsämnen tas upp i tarmen även under sjukdomsförloppet. (Se även Maginfluensa)

    Tillbaka

    Eksem

    Eksem är en inflammation i huden som gör att den blir röd och kliar. Efter ett tag bildas små röda knottror eller vätskefyllda blåsor. Om barnet kliar kan inflammationen bli värre. Eksemet kan se likadant ut hos två barn men ändå orsakas av så skilda saker som mat, tvättmedel och ärftliga faktorer.

    Om barnet är under två år när eksemet kommer ska du be en läkare titta på det. Är barnet äldre och huden bara är lite irriterad och kliar lätt kan du pröva med at smörja med hydrokortisonkräm på morgonen och kvällen.
    Men du behöver också smörja med en mjukgörande kräm så ofta att huden aldrig känns torr.Fortsätt helst att smörja med mjukgörande kräm även när eksemet ser ut att ha läkt. Om huden är mjuk och smidig blir den tåligare.
    Kontakta läkare om eksemet inte blir bättre efter en vecka eller om det återkommer.

    Tillbaka

    Feber

    Om ett virus eller bakterieinfektion slår sig ner i kroppen brukar den reagera med feber. Febern fyller en viktig funktion den gör att virus och bakterier får svårare att överleva. Små barn får lättare hög feber än vuxna. Ett barn med 40 grader kan ibland leka obekymrat på golvet de blir inte lika påverkade av feber. En regel är att det är allmäntillståndet som avgör hur sjukt barnet egentligen är. Det brukar räcka med att ta feber morgon och kväll.

    Om temperaturen stiger hastigt kan den utlösa s k feberkramper. Barnet blir då medvetslöst och får ryckningar i kroppen. Det ser otäckt ut men går ofta över snabbt utan att ge några sviter. Lindra gärna genom att kyla ner barnet med en fuktig handduk. Är febern hög se til att rummet är svalt och ha enbart tunna kläder på. Du kan också fukta en handduk och badda armar och ben. Om barnet verkar ha besvär av febern kan du ge febernersättande medel. Febernedsättande medel kan man ge från när barnet är 3 månader. Paracetamol som finns i exempelvis Alvedon är det enda febernedsättande och smärtstillande alternativet till barn som är under 6 år. Flytande Alvedon är i första hand avsedd för barn. Stolpiller kan man använda om de mår illa eller inte vill svälja. Alvedon stolpiller finns i flera olika styrkor. Rådgör med BVC eller läkare om barnet är under tre månader annars kan du fråga på Apoteket.

    Tillbaka

    Förkylning

    Bästa sättet att avgöra om det är en allvarlig förkylning är att se hur barnet mår. Om ditt barn bara har en klar, rinnande snuva och är feberfri samt äter och sover som vanligt kan ni fortsätta leva i stort sätt som vanligt. Men ibland drar förkylningen ut på tiden. Barnet blir sjukare och sjukare får hög feber och verkar hängigt. Om snuvan blir gulgrön och tjockflytande i mer än en vecka kan det vara bakterier som fått fäste.

    För att underlätta för ditt barn när det är förkylt kan du köpa koksaltlösning i sprayform (Renässans nässpray) som tunnar ut snuvan och rensar en liten näsa snabbt och smidigt. Spraya så ofta det behövs. Det finns också dospipetter för de riktigt små barnen. Om barnet sover med huvudet högt minskar svullnaden i slemhinnan. Höj därför sängens huvudända under natten. Även risken för öroninflammationen minskar och det kan lindra om örat gör ont. Ett litet barn kan sova i en babysitter. Använd aldrig näsdropparna mer än 10 dagar i sträck. Om barnet är under ett år så rådgör med BVC. Tvätta barnets händer efter nästorkning och hostande och glöm inte dina egna. Lär barnet att nysa i armvecket.

    Tillbaka

    Hand, fot och munsjuka (höstblåsor)

    Inkubationstid 3-5 dagar

    Virussjukdom som ger feber och blåsor i munnen, på händerna och fötterna. Inträffar i slutet av sommaren och i början av hösten.

    Tillbaka

    Halsfluss

    Inkubationstid 2-7 dagar

    Halsont och feber. Ofta beläggning på halsmandlarna.Inflammation i halsmandlarna (tonsillerna) är vanlig sjukdom men riktig halsfluss är inte så vanligt. Av och till magbesvär. Halsfluss är en streptokockinfektion orsakad av hemolysernade streptocker och ska antibiotikabehandlas oftast ges penicillin.

    Halsfluss är smittsamt. Bakterier kommer med upp när barnet hostar. Bakterierna kan fastna på leksaker, sänglinne och annat som kan föra smittan vidare. Barnet är ej snittsamt efter tre dagars pencillinbehandling.
    Vanligen bryter halsfluss ut 2-5 dagar efter smittotillfället.

    Körtelfeber kan ge halsbesvär av samma slag som halsfluss men förloppet är mera långdraget (över en vecka) och påverkas inte på samma sätt av pencillinbehandling.

    Kontakta läkare om du misstänker halsfluss. Kalla drycker och glass kan dämpa smärtorna i halsen.

    Tillbaka

    Hepatit A

    Inkubationstid 2-6 vackor

    Symtomen är trötthet, aptitlöshet, illamående och magont. Dessutom kan hud och ögonvitor bli gulaktiga. I regel smitta via vatten eller mat vid utlandsresa. Smittar även från person till person.

    Tillbaka

    Hepatit B

    Inkubationstid 2-6 månader

    Barn smittade vid födelsen eller tidigt i livet kan bli kroniska virusbärare dvs vara bärare av smittan upp i vuxen ålder. Barnet själv har inga symtom men viss risk för smitta via blod föreligger.

    Tillbaka

    Hosta

    En del barn får hosta i samband med vanlig förkylning. Vid långvarig hosta bör barnet i regel bedömas av läkare.

    Tillbaka

    Huvudlöss

    Grågula insekter 2-3 mm stora som sprids genom direktkontakt hår mot hår och som möjligen kan spridas via föremål som kammar, mössor och stereolurar. Äggen, de s k gnetterna, fäster på hårstråna intill hårbotten. Äggen kläcks efter 1-2 veckor och efter ytterligare 10 dagar har larven blivit en äggläggande lus, som kan producera ägg i nästan en månad.

    Bara den som har löss ska behandlas. Preparat mot löss köpes på apoteket. Familjen bör finkammas och inspekteras dagligen i två veckor.

    Tillbaka

    Hård i magen

    En vecka mellan avföringarna kan tyckas vara lång tid men så länge du ammar så är det faktiskt normalt. När barnet börjar äta vanlig mat brukar magen genast bli mera regelbunden.

    Om barnet är lite större brukar hård mage nästan alltid bero på att maten innehåller för lite fibrer. Pröva att byta ut vitt bröd mot fullkornsbröd och srvera mer frukt och grönsaker. Ge lite mer att dricka eftersom fibrer binder vätska. Du kan också pröva att minska på mjölken eller byta ut den mot fil eller yogurt.

    Problemen är peciellt vanliga under barnets första tidiga självständighetsträning , det som brukar kallas trotsålder. Många gånger beror förstoppningen på olämplig kost. Till exempel att barnet dricker sig mätt på mjölk och därför inte får i sig så mycket övrig mat som håller tarmarna igång.
    Vissa födoämnen verkar stoppande hos en del barn och lösande hos andra. Banan, mannagryn och pasta verkar ofta förstoppande. Ägg kan vara både stoppande och lösande.

    Yngre barn reagerar ofta med förstoppning vid stress. En del barn undviker också att bajsa för att de oroar sig för att det ska göra ont. Det kan bero på en analfissur, som är ett sprickliknande sår, vanligen beläget i den nedre delen av analkanalen. Ofta blöder det lite i samband med avföringen och är mycket smärtsamt. Analfissuren läker om man blir av med förstoppningen. Analfissurer kan uppträda så snart barnet utvecklat en fast eller hård avgöring, det vill säga från den dagen barnet inte ammas längre.

    En vanlig symptom vid kronisk förstoppning, oberoende av orsak är en stark oro i samband med att barnet behöver gå på toaletten. Oron är ofta mer uttalad ju mindre barnet är. Något större barn (1-3 år) drar sig undan - gömmer sig. Barnet blir retligt och är inte lika aktivt som normalt. Aptiten minskar och barnet äter bara små portioner.

    Ett vanligt symptom vid kronisk förstoppning är att barnet för soiling. med detta menas att det ofta finns en liten mängd avföring i blöjor/underbyxor. Akuta buksmärtor kommer och går i intervaller.

    Många gånger är det bättre att lägga till lösande kost än att ta bort något. Kosten skall vara rik på fibrer, som grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt spannmålsprodukter. Katrinplommon är lösande och innehåller en hög halt kostfibrer. Messmör har en hög laktos- och sockerkoncentration vilket också har en lösande effekt.

    Det finns riktlinjer som säger att för en tvååring räcker 10g kostfiber per dag. Detta är ett lågt intag i förhållande till vad som är önskvärt för oss vuxna (20-25g kostfiber/dag). En del små barn får troligen för mycket kostfiber i förhållande till sitt vätske- och energiintag.

    Små barn under 3 år behöver också en energirik kost. Det är därför praktiskt svårt att ge dem alltför mycket fibrer i maten, portionerna blir lätt för stora och det finns då ingen plats för energirik mat. Vätskeintaget har stor betydelse vid behandling av förstoppning. Se till att barnet dricker ordentligt framför allt då vatten.

    Ge aldrig avföringsmedel till barn inte ens om barnet blir riktigt förstoppat. Kontakta i stället BVC eller läkare.

    Tillbaka

    Kikhosta

    Inkubationstid 10-14 dagar

    Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kräkningar uppträda. Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symtomen uppträder. Allmän vaccination av spädbarn återinfördes under 1996 varför sjukdomen sannolikt kommer att försvinna så småningom.

    Tillbaka

    Kolik

    Uppemot tio procent av alla spädbarn drabbas av kolik och får ont i magen. Man kan känna igen kolik på en "treregel": gråt som börjar de första tre månaderna i livet och varar längre än tre timmar om dagen mer än tre dagar i veckan.

    Exakt vad kolik beror på vet man ännu inte. Det finns en rad teorier som rör sig om allt ifrån gaser, kramp i tarmarna, mjölkintolerans och felaktig matrytm till att barnet får i sig för mycket luft när det äter.

    Att barnet i övrigt är friskt och att kolik försvinner av sig själv före sex månaders ålder är en klen tröst. Rådgör alltid med BVC när du misstänker kolik.

    På Apoteket finns receptfria droppar, Miniform, mot gasbesvär som kan hjälpa. Miniform fungerar så att skummet kring gasansamlingarna vid exempelvis spädbarnskolik punkteras och gasen kan lämna tarmen på ett normalt sätt. Doseringen är 10 droppar med sked före var måltid. Eftersom Miniform verkar lokalt i tarmen tr det ett par dygns behandling innan man får full effekt. Det är viktigt att ge barnet dropparna regelbundet så att det finns en jämn dos i tarmen. Blir det inte någon förbättring inom 2-3 dagar bör man kontakta BVC. Om behandligen av någon anledning bryts så kan det ta några dagar innan full effekt uppnås igen.

    Tillbaka

    Krupp

    Falsk krupp är ett ganska vanligt sjukdomstillstånd hos barn (äkta krupp föerkommer vid defteri). Falsk krupp drabbar framför allt barn i åldern 1-7 år. Vissa barn kan insjukna många gånger men så småningom växer det bort. Falsk krupp kommer oftast i samband med förkylning och är ibland första symptomet på denna infektion. Vid krupp svullnar slemhinnorna till i luftstrupen under stämbanden. När barnet lägger sig ökar slemhinnesvullnaden ytterligare.

    Typiskt är att insjuknandet sker på natten. Barnet vaknar efter några timmar och är oroligt, hest har hård "skällande" hosta och mer eller mindre svår andnöd med häftig och flämtande inandning. Samtidigt har barnet ofta feber. Någon enstaka gång kan barnet få så svårt att andas att läpparna blir blålila. Det är ett allvarligt tillstånd som snarast måste behandlas på sjukhus.

    Behandligen syftar till att minska svullnaden i struphuvudet och att lugna barnet. Ofta så klarar föräldrarna det detta i hemmet men ibland och särskilt vid första insjuknandet, behöver du kontakta läkare. Ta upp barnet och håll det i upprätt läge. På så sätt minskar svullnaden i slemhinnan och barnet får lättare att andas. Försök lugna barnet för den falska kruppen förvärras när barnet är oroligt eller skriker. Låt barnet sitta i knät och känna trygghet. Ge det litet sval dryck. Är barnet förkylt ge näsdroppar det underlättar för barnet att andas lugnt och motverkar slemhinnesvullnaden. Mot den skrällande hostan kan du pröva hostmedicin.

    Om kruppbesvären inte avtar inom en timmer eller om de från början är mycket svåra bör barnet föras till sjukhus. Det är viktigt att barnet får sitta upp under transporten. Upphör barnet att andas så ge konstgjord andning med mun-mot-mun metoden. Du kan alltid få ner luft i barnet på detta vis.

    Om ditt barn har lätt för att få falsk krupp vid förkylning låt det ligga med huvudet högt. Ha gärna näsdroppar, hostmedicin och febernedsättande medel i beredskap.

    Tillbaka

    Kräkningar

    Barn kräks lättare än vuxna och det är vanligt att de kräks utan att de är sjuka. Spädbarnets vardagliga kräkningar efter maten är ett exempel inte något att vara orolig för. Kraftiga kräkningar och illamående är däremot magens reaktion mot infektion.
    Kräkningar, precis som diarré, kan snabbt torka ut en liten kropp så var noga med att barnet dricker. På Apoteket finns vätskeersättning som också ger kroppen viktiga salter. Ge vätskan teskedsvis eftersom för mycket vätska på en gång kan utlösa kräkningar.

    Tillbaka

    Maginfluensa

    Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar pga att besvären kan orsakas av många olika virus/bakterier. Barnet kan förlora mycket vätska, varför det är viktigt att barnet ges rikligt med dryck. Kontakta BVC/Vårdcentralen för råd.

    Har barnet varit utomlands och varit magsjuk där eller insjuknar inom två veckor efter hemkonsten ska barnet lämna avföringsprov för salmonella och shigella(dysenteri). Detta kan ske via vårdcentralen. (Se även Diarré)

    Tillbaka

    Mask i magen

    Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är sytrådstunn, vit och ca 1 cm lång. Det vanligaste är klåda på kvällen och natten då masken vandrar ut och lägger ägg. Masken kan då ses i vecken runt ändtarmsöppningen. Kontakta BVC/vårdcentralen angående behandling.

    Spolmask liknar en daggmask (10-30 cm lång, gulvit eller rosafärgad) och är relativt ovanlig i Sverige. Kontakta BVC/vårdcentral för behandling.

    Tillbaka

    Mollusker

    Några millimeter stora upphöjningar i huden orsakade av virus. Smittar sällan andra personer. Läker ofta utan behandling efter 6-9 månader. De gör inte ont men kan kännas besvärligt om de är många. Om de besvärar barnet kan de tas bort av en läkare.

    Tillbaka

    Mässling - Påssjuka - Röda hund

    Inkubationstider: mässling 10-11 dagar och påssjuka och röda hund 2-3 veckor.

    Sjukdomarna är numera ovanliga då de flesta barn över 18 månader är vaccinerade mot dessa virusinfektioner. Om du misstänker att ditt barn har blivit sjuk i någon av dessa sjukdomar kontakta BVC/vårdcentralen.

    Tillbaka

    RS-virus

    RS (respiratory syncytial) virus är ett mycket vanligt förklylningsvirus. De flesta har haft viruset före två års ålder. Vuxna och större barn får viruset som en vanlig förkylning. Men små barn, främst barn under 6 månader, kan få en luftvägsinfektion som sprider sig till de nedre luftvägarna. RS-viruset drabbar oss framförallt mellan november och mars.
    Viruset börjar som en vanlig förkylning med snuva och hosta. Man bör vara uppmärksam på ifall barnet blir påverkat och om hostan förvärras, andningen blir snabbare och barnet inte orkar äta som vanligt.

    Sök sjukhus om barnet blir allt tröttare och du inte får samma kontakt med barnet, om barnet får allt värre hosta och har det jobbigt i samband med detta. Sök också läkarvård ifall barnet får svårt för att andas och andas mycket snabbt samt om barnet inte orkar äta tillräckligt.

    RS-virus smittar genom kontakt mellan personer. Smittämnet finns i de droppar som uppkommer när man snyter sig eller nyser. Tyvärr är det svårt att undvika smitta eftersom man kan smitta andra flera dagar innan man blir sjuk.

    Tillbaka

    Scharlakansfeber

    Inkubationstid 1-7 dagar

    Halsfluss, feber och finprickigt rött utslag framförallt i ljumskar och armhålor. Ofta rödknottrig tunga (s k smultrontunga). Streptokockinfektion som ska antibiotikabehandlas (ofta ges pencillin). Kontakta läkare.

    Tillbaka

    Svampinfektioner

    Svampinfektioner i huden hos barn kan förekomma, smittas via husdjur som hund, katt, kanin och marsvin. Hudförändringarna är typiska med ringformade rodnader och kallas "ringorm". Behandlas med svampdödande salva.

    Tillbaka

    Svinkoppor (Impetigo)

    En ej ovanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokockor/stafylokocker. Uppträder oftast kring mun och under näsan. Börjar som små varfyllda blåsor, som blir större och spricker. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Viktigt med tvättning flera gånger per dag så att skorporna anlagsnas. Mer utbredda förändringar ska antibiotikabehandlas (ofta ges pencillin). Kontakta läkare.

    Tillbaka

    Torsk

    Det är vanligt att små barn som fortfarande ammas får s k torsk på tungan. Det är en vitaktig beläggning som orsakas av jästsvampar. Torsk är inte farligt och brukar försvinna av sig själv. Du kan hjälpa till genom att stryka på vichyvatten med en bomullspinne. Kontakta BVC om besvären inte försvinner.

    Tillbaka

    Tredagarsfeber

    Tredagarsfeber är den vanligaste barnsjukdomen under det första levnadsåret. Det är då de flesta barn får den - om de får den överhuvuvudtaget. Barnet sjuknar plötsligt i hög feber oftast cirka 40 grader utan så många andra symtom. Möjligen kan man se något röda ögon och lite snuva. Barnet brukar vara förvånansvärt piggt trots febern, som försvinner lika hastigt som den kom, och just när den gått ner kan man se ett diskret rött utslag på kroppen. Efter några dygn är det borta igen.

    Tillbaka

    Vattenkoppor

    Inkubationstid 2-3 veckor

    Virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor/koppor. Kopporna kommer i olika stadier. Klådan kan lindras med medicin eller liniment. Barn med svår klåda kan få bakteriell infektion i huden via kopporna då de kliar sig. Vaccin finns men allmän vaccination av småbarn är ej planerad.

    Tillbaka

    Vårtor

    Vårtor uppträder ofta på händer och fotsulor. Fotvårtor är i viss utsträckning smittsamma. Orsakas av virus. Läker oftast av sig själv men kan ta år. Det finns vårtmedel att köpa på apoteket.

    Tillbaka

    Ögoninflammation

    Variga ögon är ett vanligt problem hos småbarn och orsakas av virus eller bakterier. Ofta uppträder detta tillsammans med snuva och är då en del av förkylningen. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga ögon) bör behandlas med ögontvättning flera gånger dagligen (ljummet vatten kan användas). Om detta ej hjälpt efter tre dagar kontakta BVC/Vårdcentralen.

    Tillbaka

    Öroninflammation

    Lindrig öroninflammation (öronkatarr) förekommer ofta i samband me den vanlig förkylning. Barnet får ont i örat när det sväljer. Besvären försvinner utan behandling när förkylningen släpper. Ibland tillstöter emellertid en bakterieinfektion och då kan det utvecklad till en öroninflammation

    Öroninflammation orsakas som sagt i regel av bakterier och behandlas ofta med antibiotika, varför läkare bör kontaktas. Det bildas var i mellanörat och varets tryck på trumhinnan ger kraftig värk Om trumhinnan brister släpper värken. För att själv kontrollera om det rör sig om öroninflammation så kan man trycka lite på fliken vid örat - de flesta barn som han öroninflammation reagerar på detta, men inte alla.

    En del barn kan få upprepade öroninflammationer under småbarnsåren. Små barn skriker otröstligt. Smärtan kan sitta i under flera dagar. Barn som inte kan tala gnuggar ofta det onda örat, tar i det eller vrider ideligen på huvudet från den ena sidan till den andra. Barn kan någon gång ha öroninflammation utan någon värk.

    Risken med öroninflammation är inte inflammationen i sig utan den hörselnedsättning eller varbildning bakom mellanörat som kan bli följden om inte sjukdomen sköts eller om den upprepas. Om du har anledning att tro att barnets hörsel inte längre är som den ska, kontakta BVC eller skolsköterska. För att underlätta för barnet om det har ont i öronen så försök låta barnet sova i en så upprätt ställning som möjligt eftersom det ofta gör ont när de ligger ner.

    Tillbaka




    Denna sammanställning ska inte under några omständigheter ses som någon medicinsk handbok utan enbart som en hjälp för våra medlemmar. Kontakta alltid MVC, BVC eller din läkare i första hand när du har några frågor. Kontakta gärna BabyBoom genom E-post om det finns någonting ni undrar över.
    Extra information

    Generated in 0.007 seconds in which 0 seconds were spent on a total of 2 queries. Zlib compression enabled.

    Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
    Copyright © Babyboom.nu