BB>Forum>BarnfrÃ¥gor>Förlossningsberättelser Föregående tråd Tidigare Visa alla trådar Innehåll Nästa tråd Nästa Trådat Trådat  
Hoppa till första olästa inlägg. Sidor i denna tråd: 1
MammaCamilla
Fingerflink


Reggad: 01:29
Inlägg: 6535
Hemort: Västerås
Min förlossningen med sonen
      #6823833 - 13:20 11/02/2014 Bifogad (152 nedladdningar)

Först nu kan jag skriva- Förlossningen med lillen har vart hemsk att tänka på, jaa jag vet att jag skulle behöft prata om det här, men jag har låtit det gå vidare. Min lille fina pojke lever ju, o det är det ända som betyder något i detta nu!

Men iaf!

Jag skrevs in på sjukhuset för igångsättningen igen, har gjort det med tjejerna också så jag visste vad som skulle hända. Med 1a barnet tog det 11 timmar o med 2 barnet tog det 9 timmar, o nu hade jag ju hört att det skulle ta bra mkt lägre timmar då det var 3 barnet, så jag hade sån längtan att få komma upp till bb efter bara några få timmar.

Vid halv 10 var jag uppe på bb avdelningen för att invänta sköterskan som skulle sätta igång mig, med en tablett bakom min livmodertapp. O när den väl hade satts dit, så kände jag lite mol i magen, men inget mer. Men vid lunch satte magen fart, o värkarna körde på o jag kände "jippeee snart så" o började andas mellan värkarna. Efter et tag tyckte dom på bb att jag skulle gå ner till förlossningen, för att behöva smärtlindring o maken höll om mig o vi knatade ner med en sköterska. Jag hade så ont att jag blev yr vid ett tillfälle. Framåt eftermiddagen, när jag hade gått runt o hade då så ont, så ville dom känna på mig o till min stora besvikelse hade det inte hänt något på livmodertappen. O då hade jag haft värkar sen lunch, o då kände jag att "det här kommer ta tid". Jag var deppat o hade så ont, O NERVÖS var jag eftersom jag visste att värkarna kommer bli ännu starkare om dessa redan då hemska värkar inte gjort nytta. Vet att jag hann bli rädd, men maken lugnade mig. Fick låna en sån här massage boll av sköterskan o även ett gåbord. Maken somnade en stund på sackosäcken, men jag kunde inte somna trots morfin sprutan, så jag travade upp o gick själv ett tag. Men det gick bara inte att röra på sig, det gjorde hemskt ont o jag blev undersökt o några cm hade jag öppnat mig iaf, men inte så som personalen hade velat, så jag blev beordrad att gå mera, men hur bra gick de när det var natt o ny dag, o jag hade haft värkar sedan lunch dagen innan.. Jag kämpade på, men jag hade inte kunnat vila o heller inte sova så vid det här laget var jag helt färdig i kroppen. Kroppen hade sagt ifrån, o jag var så trött. Benen skakade o yr blev jag flera ggr. På morgonen ville dom öka droppet, o då bröt jag ihop o sa till läkaren att jag ville ha kejsarsnitt, att jag inte orkar mera, för 1 dag borde väl räcka med starka värkar??? Men nej då, det var att fortsätta.. O det här som kommer nu är jobbigast att skriva, gråter ff över den här förlossningen, men det var bara att fortsätta..

Dom ökade styrkan, droppet o jag vankade på, det smärtade fruktansvärt i magen, ryggen o över mina båda lår. De gjorde så ont. O dom kollade min livmodertapp flera ggr, utan att det hänt nått. Vid kl 14 kom det narkosläkare 2 st som skulle sätta ED, o jag var vid det laget INTE klar i huvudet, jag hade fått flera morfin sprutor o värkarna sköljde över mig, till o med maken visade öppet sina tårar över att inte kunna hjälpa mig den här gången. De gjorde ju så ont denna här gången, har aldrig haft så här ont att föda barn förr.

Båda killarna hade ett stort problem att sätta ED på mig, dom försökte 12 ggr att sticka mig- Jaa ni hörde rätt, 12 ggr stack dom i min rygg, så idag lever jag med en nervskada på höger ben! Dom lyckades INTE sätta den heller..

Maken sa till dom flera ggr att sluta, o göra kejsarsnitt men dom ville testa när jag satt ihopkurad, låg ner, satt upp igen osv osv. Jag skrek många ggr, skrek rakt ut flera ggr att be dom sluta. Jag grät o kände såna skakningar i kroppen som gjorde mig orolig. Att skaka har jag inte gjort förr. Kände inte alls igen mig i sonens födsel, än när döttrarna föddes!

Jag tappade all kontroll över min kropp, jag andades inte normalt o jag skrek o grät så högt, att jag säkert skrämde slag på nån annan stackars blivande mamma!

Såååå ont jag hade alltså, minns så väl *gråter*

Maken o sköterskan följde mig tillbaka o la mig i sängen, kollade livmodertappen igen o hade då öppnat mig någon cm till, men inte alls mkt. Jag fick morfin IGEN, o dom lättade trycket på pumpen som ville få igång värkarna så jag fick sova över natten, för att starta igång allt på morgonen igen. O vid det här laget, 2 dygn efteråt hade döttrarna o svärfar börjat oroa sig massor, o ena dottern grät o trodde jag dött på sjukhus o svärfar var så orolig varför bebisen inte ville komma ut, så han messade maken o undrade.

Jag bad maken (när allt kändes lugnare inom mig) att åka hem en sväng o lugna tjejerna, för dom båda var väldigt oroliga över sin mamma, o maken frågade flera ggr om det var ok, o jag sa *nu känns det bättre*, men skynda dig tillbaka! Han kollade med sköterskorna att det var ok, o dom hade svarat att det skulle ta minst nån dag till. O han åkte. MEN bara 10 min senare kände jag sådant tryck mellan benen o det där kände jag så väl igen, o fy f---n vad det truck

Jag ringde på klockan, då det truck på ordentligt, o in kommer en yngre sköterska som lägger om mig o säger, du måste vila, din kropp är helt slut! Jag säger åt henne att kolla, men det gör hon inte. Jag sände iväg ett snabbt mess till maken o bad honom komma tillbaka, o får svar, är det på gång, o jag svarar "jag tror det, skynda dig" o han skriver "jag kommer"!

Något känns stort mellan benen, o jag blir rädd o ringer på klockan, o in kommer samma sköterska, o säger åt mig att sova Jag kollar på henne o ber henne hämta bm NU, att barnet kommer! Hon gör det också, o i nästa sekund kommer bm, lyfter på mitt ben o ser sonens huvud, o säger "nu blir det barn, det här har gått fort"! Hon undrar om maken är på g, o ja det är han o kommer in i nästa sekund, o sonen föds 10 min senare!

Vår lille Wilmer är född 29/6 -11, efter 33 timmars förlossning, han var så blå o hade jobbigt att andas.
De var en förlossning jag INTE önskar någon..

Wilmer var så blå/lila, o sååå trött efter alla morfinsprutor dom gett mig medan han var i magen, o hans andning var så oregelbunden i början. Samt att han fick
gulsot o fick ligga under lampan i 3 dagar.

Dagen efter sonen föddes, på bb så bröt jag ihop o bara grät, o maken blev orolig, o sa "gumman då, han är så fin o mår bra", men om det inte hade gått bra då??
Ett litet oskyldigt barn som han var, o så hjälplös i magen.
Maken sa åt mig att tänka positivt hela tiden.

När maken var hemma med tjejerna, o jag ville duscha så sa bb personalen åt mig att dom kunde passa Wilmer, men jag sa nej, han följer med mig. Men en gång passade dom honom, men att släppa honom ur sikte gick bara inte, o när han låg under lampan så var han inne hos mig. Jag vaktade honom kändes de som, att ingen skulle få röra honom.

Vi tackar till de högre att dom var med o vakade över
vår lille son där, för han var hjälplös i magen när ingen tog mig på allvar när värkarna var hemska o till ingen nytta. Min stora skräck var att dom aldrig hade kunnat rädda Wilmer om nått hänt, för jag blev aldrig tagen på allvar då min son föddes!

Jag gråter ofta över det här, o efter den här förlossningen föder jag aldrig mera barn igen! Är så tacksam att jag fick vår lille kille, o att jag har våra döttrar!!

Narkosläkarna gick vidare efter att dom stack mig, o någon anmälan på dom gjordes aldrig, de las ner


Jag gjorde mitt jobb att få ut min son, o det är jag så glad för. Om jag gett upp då?? Vem hade räddat honom??
Så känner jag..

Wilmer var 54 cm lång o vägde 4622 o kom till oss kl 19.06.

Mina älskade barn , eran mamma gör allt för er <3 <3 <3


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
TextAnnons
MammaCamilla
Fingerflink


Reggad: 01:29
Inlägg: 6535
Hemort: Västerås
Re: Min förlossningen med sonen [Re: MammaCamilla]
      #6823834 - 13:21 11/02/2014 Bifogad (158 nedladdningar)

Här är han idag, mammas lille plutt, 2,8 år

Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
Sidor i denna tråd: 1



Extra information
0 registrerade och 11 anonyma användare besöker detta forum.

Moderator:  NettanMalmö, Viv, Jenny2002 

Skriv ut denna tråd

Rättigheter
      Du kan inte skapa nya trådar
      Du kan inte svara på inlägg
      Html är aktiverat
      BBKod är aktiverat

Betyg:
Trådvisningar: 17910

Hoppa till

Generated in 0.026 seconds in which 0.001 seconds were spent on a total of 14 queries. Zlib compression enabled.

Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
Copyright © Babyboom.nu