BB>Forum>BarnfrÃ¥gor>Speciella barn Föregående tråd Tidigare Visa alla trådar Innehåll Nästa tråd Nästa Trådat Trådat  
Hoppa till första olästa inlägg. Sidor i denna tråd: 1
Marie_76
Chattoman


Reggad: 23:50
Inlägg: 3123
Hemort: Västernorrland
Vad ska vi göra med vår lilla kille
      #6799076 - 11:08 11/11/2011

Våran minsta kille fyller 5 år om en vecka. Han är världens gosigaste, sprallig och busig. Älskar att skrämmas (nyaste grejen efter Halloween).

Vi fick stora problem med hans mage vid 1 års ålder, men trots påtryckningar varje vecka till VC. Fick vi ingen utredning på honom förrän nästan 9 månader senare. Det visade sig att han var mjölkproteinallergiker något jag påtalat flera ggr. Men fått förklarat att "laktos"-intolerans skulle utredas innan man ändrade kosten åt ett sånt litet barn. Jag tryckte på gång på gång, och sa att det är inte laktos! Utan något annat kanske proteinet, men istället för att ta prover, skicka oss till barnklinkiken på sjukhuset tvingade de i Noel lavemang! Något han med sina problem verkligen INTE behövde! Vi fick "diagnosen" förstoppningsdiarré. Nu i efterhand förstår jag inte varför jag inte åkte in till sjukhuset tidigare, men jag var helt slut av att byta 15-45 blöjor per dygn + ta hand om våran 4-åring. Med en sambo som jobbade 10 timmar per dag så jag tänkte inte klart! Slutligen åkte jag in med honom på akuten en dag när han hade feber (gnälligare än vanligt, även om han grät ofta).

Noel var sen med språkutvecklingen, men fick massor med stöd när han började på dagis 2 år och 10 månader gammal. Vi tänkte inte på att språkutvecklingen var ett problem då han alltid varit tidigt med allt annat och dessutom haft problemet med magen. Men när han fyllt 2 år och han fortfarande sa några få ord, mamma, pappa, "eeoo" (Leo, storebrors namn), bil osv. så började vi oroa oss. På dagis har han fått massor med stöd och hjälp, och efter ca 6-7 månader så ramlade talet på plats och han pratar non-stop sedan dess (även om vissa bokstäver fortfarande är lite svåra att uttala).

Från ca 1 års ålder har han haft hemska utbrott där han bara ligger och gallskriker på golvet och är helt oresonlig. Går inte att distrahera eller få att lugna ner sig, utan han måste få lugna ner sig själv. När talet kom igång blev utbrotten färre, och inte lika häftiga (slutade efter kanske 10 min, mot tidigare då han kunde hålla igång upp mot en timme! )
.
Vi tog även kontakt med familjerågivningen på sjukhuset då vi kände att om han behöver extra stöd och hjälp så ville vi ge honom det så fort som möjligt. Vi fick stöd och råd där, men kuratorn trodde inte på ADHD eller någon annan "diagnos" utan trodde helt enkelt att han bara är en väldigt bestämd kille som när han inte har riktigt koll på vad som händer blir så arg att han får utbrott av frustarationen. Ett exempel på det är t ex. när vi åkte en väg från huset, och åkte runt och kom hem från andra hållet. Då låg han på gräsmattan och skrek i 45 min.

Nu har utbrotten eskalerat igen, och både jag och sambon gör vårt allra bästa för att kämpa oss igenom dem. Men nu känner vi båda att situationen är ohållbar. Tidigare har utbrotten mest kommit hemma, men senaste månaden har han fått utbrott på affären och andra ställen. Det går inte att få honom att sluta, och man kan ju inte låta honom fortsätta i 45 min på Ica utan då får vi åka hem.

Vi har försökt utröna vad som triggar hans "utbrott" men det kan vara en miljon saker. Storebror vägrar ge honom en leksak han vill ha, han vill sitta på en plats i soffan och storebror flyttar inte på sig. Han får inte tuggummi när han vill. Han får inte maten han vill ha osv. Vi har hela tiden ursäktat honom med trots, men är detta verkligen trots? Vi känner oss helt slut både fysisk och mentalt. Och även om man inte vill att han ska få sin vilja igenom för att undvika utbrott så tror jag vi alla springer runt lite på tårna för honom för att undvika att han blir såhär arg.

Senaste grejen han börjat med är att han blir arg och skriker/gråter över något. Sedan kan han börja om något annat, t ex. lampan ska vara tänd i taket. Tänder någon lampan börjar han vråla att lampan ska släckas och sen fortsätter det så. Vi överöser barnen med kärlek, trygghet och omsorg. Och våran älsta kille är lugnet själv i alla situationer.

Vad ska vi göra??

--------------------
Mammas småprinsar:
♥ Leo 040201 ♥
♥ Noel 061116 ♥


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
TextAnnons
kelly_b
Guldboomare


Reggad: 04:07
Inlägg: 45814
Re: Vad ska vi göra med vår lilla kille [Re: Marie_76]
      #6799089 - 14:55 11/11/2011

Fy vad jobbigt ni har det, jag fick höra från Casper var 1.5år och till han fick sin diagnos att han var mer krävande än andra barn men normalt, då han hade utbrott som kunde vara 2 timmar, inte kul, han har fått diagnosen svår adhd. han fick oxå utbrott för de minsta lilla,

--------------------
älskade charlie 19730820-20081226 <3


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
Lilly7
Babyboomare


Reggad: 13:36
Inlägg: 10236
Hemort: Västerbotten
Re: Vad ska vi göra med vår lilla kille [Re: kelly_b]
      #6799101 - 15:42 11/11/2011

Messar privat.

--------------------
Mamma till 2 grabbar numera.


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
Marie_76
Chattoman


Reggad: 23:50
Inlägg: 3123
Hemort: Västernorrland
Re: Vad ska vi göra med vår lilla kille [Re: kelly_b]
      #6799103 - 15:59 11/11/2011

Tack för ditt svar. Utbrott i 2 timmar är fruktansvärt!! Har det blivit bättre eller sämre sedan er kille blivit äldre?

Enl. vår kurator på familjerådgivningen kan man inte ställa diagnosen ADHD förrän tidigast i 6-års åldern. Men vi misstänker att det är något, när vi lägger ihop talsvårigheter osv. Vi älskar vår lilla kille så mycket! Och det gör ont i mammahjärtat när han som igår efter ett långt utbrott blir helt slut och ligger och tittar på tv sista timmen innan läggdags för att han har tagit ut sig så totalt av utbrottet att han inte orkar leka.

Vi har även fått svårigheter med dusch och framför allt att tvätta håret. Vilket väl få barn gillar, men han har gått att locka med något eller helt enkelt så har man fått göra det och han har blivit arg en stund. Senaste utbrottet över hårtvätten varade i över en timma.

--------------------
Mammas småprinsar:
♥ Leo 040201 ♥
♥ Noel 061116 ♥


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
Vitsippa
Original


Reggad: 19:55
Inlägg: 1706
Hemort: Stockholm
Re: Vad ska vi göra med vår lilla kille [Re: Marie_76]
      #6799262 - 19:46 13/11/2011

Hej på er! Jag kan verkligen ingenting om ADHD men jag känner att jag vill svara ändå. Jag förstår att ni har och har haft det väldigt jobbigt. Jag tycker dock att det låter som att er lilla kille är högst normal och går igenom en helt klassisk 2-årstrots av högsta klass! :-). Vår son har också haft många problem med magen sen 9 månaders ålder och vi har varit in och ut på sjukhus hur mycket som helst. Vi har av oro och omtanke pysslat om vår kille lite extra och kanske har vi anpassat oss mycket efter hans magont också. Detta har ju också gjort att nu när han börjar trotsa och inte får som han vill så blir han helt galen när vi sätter gränser. Jag tror att barn som varit eller är sjuka får en extra anpassad tillvaro där föräldrarna gör allt för att barnet ska må så bra som möjligt, jag vet ju inte om ni haft det så men för oss var det så iallafall. Sen så läste jag en artikel av en barnpsykolog som var väldigt bra, där hon skriver att om barnet uppför sig bra utanför hemmet så är det sällan det handlar om ADHD utan att det då oftast är helt vanlig trots som man ska ta sig igenom både som barn och förälder. Skickar med länken här: http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=44&Trots

Klicka även på länken under "barns utveckling" "1-3år"

Lycka till!


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
mimsan741
Gröngöling


Reggad: 14:06
Inlägg: 32
Hemort: Piteå
Re: Vad ska vi göra med vår lilla kille [Re: Marie_76]
      #6799503 - 22:33 15/11/2011

det låter så likt min minsta son.. han har haft problem med magen etc samt med humöret.. kräver mycket. hans äldre bror får sällan vara i fokus vilket känns så frustrerande då jag bor själv med 2 av mina barn.
är frånskild sen en tid tillbaka.
man känner hela tiden att man inte räcker till..
min minsta som är 6 år fick sin adhd diagnos i samma veva som jag nyss separerad från min f.d man m.m.
deras pappa bor 120 mil från barnen numera.....

vet hur det känns!!!
har kontakt via bup samt andra men inte i allt än...

--------------------
mamma till 3 samt 3 bonusbarn


Inläggsfunktioner: Skriv ut inlägg   Påminn mig!   Meddela moderator  
Sidor i denna tråd: 1



Extra information
0 registrerade och 1 anonyma användare besöker detta forum.

Moderator:  Jenny2002, NettanMalmö, Viv 

Skriv ut denna tråd

Rättigheter
      Du kan inte skapa nya trådar
      Du kan inte svara på inlägg
      Html är aktiverat
      BBKod är aktiverat

Betyg:
Trådvisningar: 1243

Hoppa till

Generated in 0.049 seconds in which 0.006 seconds were spent on a total of 14 queries. Zlib compression enabled.

Annonsera på BB | Kontakta BB | Abuse | Regler
Copyright © Babyboom.nu